Genom effektivitetsrevision granskar vi hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningarna utgår från riksdagens beslut och vi granskar sedan regeringens genomförande, styrning, uppföljning och rapportering till riksdagen. Vi granskar också myndigheternas genomförande och rapportering till regeringen.
Målsättningen med granskningen är att se till att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.
Effektivitetsrevision är den del av Riksrevisionens verksamhet som är mer av utredningskaraktär. Granskningarna pågår under flera månader, inte sällan uppåt ett år, och resulterar i en granskningsrapport. All granskning föregås av en omfattande omvärldsbevakning som skapar legitimitet och ger stöd för våra val av granskningsprojekt. Genom omvärldsbevakningen får vi kunskap om faktiska förhållanden och pågående förändringar inom de områden där vi har möjlighet att granska. Framtagandet av granskningsförslag inom ramen för omvärldsbevakningen är startpunkten för den process som via förstudie- och huvudstudiefaserna leder fram till våra granskningsrapporter.
Granskningens inledningsskede
Beslut om att starta en granskning fattas av ansvarig riksrevisor. Ett granskningsprojekt genomförs i allmänhet i två faser, en förstudiefas och en huvudstudiefas.
Förstudiefasen syftar till att utforma ett granskningsupplägg där även tid och resurser planläggs. För att kunna göra detta sker viss informationsinsamling. I enstaka fall väljer riksrevisorn att avsluta granskningen efter förstudiefasen, men i allmänhet fortskrider arbetet in i huvudstudiefasen.
Under huvudstudien sker den huvudsakliga informationsinsamlingen. Det är också här den största delen av analysarbetet genomförs. Granskningens resultat presenteras i en granskningsrapport.
Information till berörda organisationer
Inledningsvis tar Riksrevisionen kontakt med ledningen för den eller de granskade organisationerna; myndigheter, statliga stiftelser eller och statliga bolag som primärt berörs av granskningen. Bland myndigheterna ingår även ansvarigt departement, som alltid informeras om den granskning som ska påbörjas.
Riksrevisionen informerar i inledningsskedet – antingen vid start av förstudien eller vid start av huvudstudien – om projektet, dess inriktning, tidplan och eventuella sekretessbestämmelser som kommer att påverka granskningen. Utöver det lämnas information om Riksrevisionens uppdrag och sätt att arbeta.
Kontaktperson
Varje myndighet, statlig stiftelse eller statligt bolag som direkt berörs av granskningen utser en kontaktperson. Denna person har till uppgift att underlätta kontakter mellan Riksrevisionen och den granskade organisationen. Kontaktpersonen hjälper till med att tillhandahålla även skriftligt material, alternativt hänvisa till rätt person, så att Riksrevisionen får tillgång till det material som behövs för granskningen.
Granskningens genomförande
Informationsinsamling
För att revisionen ska kunna genomföras på ett bra sätt behöver revisorerna få tillgång till relevanta uppgifter och upplysningar. Därför är det reglerat i revisionslagen.
Den information som samlas in kan ske via intervjuer, dokument, fältstudier med mera. Det är också bra om den granskade organisationen informerar Riksrevisionen om eventuellt ytterligare material eller information som kan bidra till att ge en så rättvisande bild som möjligt.
Faktagranskning
Innan granskningen är klar skickas ett utkast för faktagranskning till den eller de granskade organisationerna. Syftet är att kontrollera att faktauppgifterna är korrekta. Det är också i det här stadiet den granskade organisationen har möjlighet att lämna synpunkter på den skrivna texten. Synpunkter lämnas som marginalanteckningar om inget annat är överenskommet.
Det är viktigt att den granskade organisationen återkommer med sina synpunkter. I den slutliga rapporten kommer det att stå att rapporten faktagranskats av berörda organisationer.
Observera att faktagranskningsutkast som överlämnas för synpunkter enligt rättspraxis inte är allmän handling, eftersom det är arbetsmaterial.
I enlighet med internationella revisionsstandarder har också den granskade organisationen rätt att lämna synpunkter på Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.
Övriga kontakter under granskningen
Riksrevisionen eftersträvar en öppen dialog med dem vi granskar och med omvärlden. Under en granskning anordnar vi ibland seminarier, hearings eller andra aktiviteter där vi bland annat vill inhämta synpunkter på det vi kommit fram till. De inbjudna kan vara såväl dem vi granskar som politiker och forskare.
Publicering av granskning
Information om granskningen före publicering
Ledningen i den granskade organisationen erbjuds möjlighet att få en muntlig presentation när rapportern är klar, men innan den publicerats. Syftet är att den granskade organisationen ska hinna ta del av hela innehållet i rapporten innan den blir offentlig.
Publicering
En granskningsrapport publiceras i normalfallet kl 08:00 genom utskick av pressmeddelande samt publicering av rapporten på Riksrevisionens webbplats. Vid pressträff publiceras rapporten kl. 10:00. En timme före publicering skickar Riksrevisionen rapporten och pressmeddelandet till de granskade organisationernas generaldirektör/vd, eventuell styrelseordförande, kontaktpersoner samt pressansvarig.
Dagen före publicering skickas rapporten till de granskade organisationerna med post. Rapporten budas till riksdagen på publiceringsdagens morgon. Rapporten skickas på publiceringsdagen till ett stort antal mottagare enligt en stående sändlista samt till övriga mottagare som har eller kan tänkas ha intresse av rapporten.
Information om granskningen efter publicering
Riksrevisionen erbjuder muntliga presentationer av en granskning även efter publicering, till exempel för berört riksdagsutskott eller styrelse och personal i de granskade organisationerna. Även andra intressenter kan få sådan information i efterhand.
Efter granskning
Överlämning till riksdagen
Riksrevisionen lämnar sina granskningar till riksdagen för behandling. Talmannen överlämnar granskningsrapporten till berört utskott och till regeringen. Regeringen ska inom fyra månader (juli och augusti oräknade) lämna en skrivelse till riksdagen där man redovisar vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riksrevisionens granskning.
Behandling av ärendet i riksdagen
När regeringens skrivelse kommit in till riksdagen lämnas den till utskottet för beredning. Riksdagsledamöterna kan väcka motioner med anledning av riksdagens skrivelse.
Utskottet föreslår i ett betänkande vilket beslut utskottet anser att riksdagen ska fatta med anledning av regeringens skrivelse, Riksrevisionens granskningsrapport och – i förekommande fall – de motioner som väckts. Utskottet kan också föreslå att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
När utskottets behandling av ärendet har avslutats fattar riksdagen sitt beslut.
Uppföljning
Efter avslutad granskning skickar vi en mindre enkät till dem vi granskat för att ta reda på hur man uppfattat olika delar av granskningen. Det handlar om Riksrevisionens kommunikation under granskningen, vår kunskap om den granskade verksamheten, nyttan av våra rekommendationer med mera. Syftet är att kontinuerligt förbättra och utveckla vårt arbete och våra relationer.