Årlig revision
Den obligatoriska årliga revisionen omfattar drygt 250 myndigheter och stiftelser. Inom den årliga revisionen granskar och bedömer vi om myndigheternas redovisning med underliggande räkenskaper är rättvisande. Vi granskar dessutom om ledningen följer regler och särskilda beslut som påverkar årsredovisningen. Det är viktigt framför allt för regeringen som behöver veta att innehållet i myndigheternas årsredovisningar stämmer och ger en korrekt bild av verksamheten.
› Årlig revision steg-för-steg
En årlig process
Den årliga revisionen av myndigheter följer en fast årscykel som i sin tur följer redovisningsåret. Revisionsåret startar i april och avslutas i mars året efter. Då lämnas en revisionsberättelse som beskriver revisionens bedömning av årsredovisningen. På hösten görs motsvarande bedömning av delårsredovisningar för de myndigheter som har det kravet. Den presenteras i ett revisorsintyg.
Om redovisningen inte stämmer, eller om man genom revisionen finner brister man vill uppmärksamma myndigheten på, gör revisorerna en rapportering. Om man vill informera ledningen lämnas en skriftlig rapport.
Följer internationella standarder
Den årliga revisionen genomförs i enlighet med god revisionssed. Det innebär att revisionen utförs i enlighet med internationellt accepterade standarder som utvecklats för både privat och offentlig sektor.
Ett revisionsteam för varje myndighet
Hela organisationen av den årliga revisionen är utformad för att kunna hantera de 250 myndigheter och stiftelser som ska revideras. För varje myndighet finns ett revisionsteam med en ansvarig revisor och en uppdragsledare. Beroende på behov kan även en granskningsledare, medverkande revisorer och olika specialister med exempelvis särskild kunskap om IT ingå i teamet.
Uppdragsledaren leder teamets arbete vid myndigheten. Den ansvariga revisorn fattar å Riksrevisionens vägnar alla beslut som rör revisionen och svarar för de formella kontakterna.