Förtroende i fokus då Riksrevisionen bjöd in till diskussion

Riksrevisor Jan Landahl inledde med att hälsa välkommen till ännu en Riksrevisionsdag. Syftet med dagen var att ge möjlighet att lyfta fram centrala frågor i ett samtal kring demokratin, staten och dess relation till andra delar av samhället och att framförallt belysa vad det är som bidrar till eller motverkar förtroende.

Först ut av de inbjudna talarna var Geert Bouckaert, professor och chef för Public Management Institute, Leuwen, Belgien. Han talade om utvecklingen inom den offentliga förvaltningen I OECD-länder, hur förtroende eller "trust" blir ett kritiskt element i genomförandet av och förutsättningen för en offentlig sektor. Han påpekade att reformeringsstrategier har haft som mål att öka förtroendet för den statliga sektorn. Samtidigt finns paradoxer i dessa strategier. Exempelvis är "new public management" (ledningsstrategier som vuxit fram under de 25 senaste åren inom offentlig förvaltning) delvis utvecklade utifrån idén om misstro. Den offentliga sektorn förväntas vara betrodd, men behöver inte nödvändigtvis därmed ha förtroende för dess medborgare eller andra agenter inom den offentliga sektorn. Vidare menade Geert Bouckaert att i vilken utsträckning det finns förtroende för den offentliga sektorn är kulturellt betingat och skiljer sig på ett signifikant sätt mellan länder inom OECD. Detta förhållande har implikationer för hur olika reformer bidrar till förtroende och förtroendebygge, exempelvis behöver förtroende inte med nödvändighet maximeras, utan optimeras för egna kulturella förhållanden. Ett visst mått av misstroende kan även vara nyttigt, då det kräver kontrollinstanser, som i sin tur bygger förtroende.

Dagens andre inbjudne talare var Jan Eliasson, diplomat och f.d. utrikesminister. Han talade om att bygga förtroende i det lilla och i det stora. Med exempel ur hans rika erfarenhet gav han exempel på situationer och svårigheter i hur förtroende måste utvecklas för att komma till lösningar på svåra situationer som den i Iran-Irak på 1980-talet. Han talade också om hur förtroende minskar när ansvarsförhållanden är otydliga. Ett exempel var den allt svårare gränsdragningen mellan privat och offentligt ansvar inom sektorer där privata aktörer tagit över verksamheter inom den offentliga sektorn som inom skola, vård och kommunikationer. Jan Eliasson talade också om hur vi ofta fokuserar på att utveckla Sverige i världen, men hur vi samtidigt underlåter att utveckla världen i Sverige. Han menade också att ömsesidigt förtroende är grunden i samhällsbyggande oavsett vilket maktförhållande som råder mellan människor.

Dagen avslutades med en paneldebatt med Barbro Hedvall, f.d. ledarskribent på Dagens Nyheter, Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt, Uppsala universitet och Mats Melin, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

Tre huvudsakliga teman diskuterades:

• Självbild och verklighet
• Vad påverkar förtroendet för staten?
• Revisionen roll för medborgarna och demokratin

Thomas Bull talade bland annat om hur ansvarsutkrävande kan sägas vara "en dålig gren" i Sverige och att det har betydelse för medborgarnas förtroende för det offentliga.

– Ibland behöver allmänheten se att det utkrävs ansvar.

Barbro Hedvall menade att vår relation till de förtroendevalda i Sverige i grunden är god och med en lång historia.

– Våra förväntningar är väldigt höga eftersom vi betalar mycket för offentlig verksamhet. Därför kommer det i längden inte att fungera när en hög tjänsteman schabblar i KU utan att kunna säga: "Det var mitt fel."

Mats Melin påpekade behovet av en tillsynsmyndighet oberoende av andra statsmakter. Han efterfrågade även en myndighetskultur präglad av beredvillighet, där man kan be om ursäkt för fel som begåtts och där man är skyldig att rätta till de fel som begåtts.

Riksrevisor Claes Norgren avslutade med att reflektera över dagen