Systemet för fördelning av statsbidrag till studieförbunden kan förbättras

23 mars 2011

Staten satsar mycket pengar på studieförbundens verksamhet. En granskning från Riksrevisionen visar att systemet för fördelning av bidrag till studieförbunden brister. Uppföljning, utvärdering och kontroll av bidragen kan förbättras.

Riksrevisionen har granskat Folkbildningsrådets fördelning, uppföljning, utvärdering och kontroll av statsbidraget till studieförbunden samt regeringens styrning av Folkbildningsrådet och rapportering till riksdagen. Granskningen visar att systemet behöver förändras och förbättras så att studieförbundens användning av statsbidraget styrs bättre mot de syften som riksdagen har beslutat om.

Folkbildningsrådet tittar inte på kvaliteten när de fördelar pengar till olika verksamheter, trots att riksdagen har beslutat om att detta ska göras. Detta innebär att verksamhet som riksdagen prioriterar och som är dyr att anordna riskerar att inte genomföras. Det finns därför en risk att statens syften med bidraget inte uppfylls.

– Folkbildningen spelar en viktig roll i det svenska samhället och det satsas mycket pengar på studieförbundens verksamhet. Det är därför viktigt att pengarna används på det sätt som riksdagen har beslutat och går till verksamhet som motsvarar den kvalitet som riksdagen vill ha, säger riksrevisor Gudrun Antemar.

Regeringen har inte varit tillräckligt tydlig i sin styrning av Folkbildningsrådet. Regeringen bör se till att Folkbildningsrådets uppföljning och utvärdering visar hur statens syften med statsbidraget uppnås. Folkbildningsrådet bör fördela statsbidraget så att det tydligare styr studieförbundens folkbildningsverksamhet mot statens syften.

 Fakta

Statsbidraget till studieförbundens folkbildningsverksamhet uppgår varje år till cirka 1,6 miljarder kronor. Folkbildningsrådet som har ansvar för att fördela, följa upp och utvärdera statsbidraget är en ideell förening med myndighetsuppgifter. Riksdagen har beslutat om övergripande syften för folkbildningen: att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen, att utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Riksdagen har även gett exempel på vad kvalitet kan vara: verksamhet som bidrar till att förverkliga statens syften med stödet till folkbildningen, verksamhet med en ideologisk profil som tillför dimensioner som det offentliga utbildningsväsendet inte ska ha och verksamhet som bedrivs i hela landet.

Läs mer

Den här rapporten ingår i en serie granskningar på samma tema och är en del av Riksrevisionens granskningsstrategi "Statens roll i utbildningssystemet".


Uppdaterad 23 mars 2011