Statens bidrag för att anställa mer personal i skolor och fritidshem (RiR 2005:9)

Det går inte att visa att det statliga bidraget på sammanlagt 10,5 miljarder kronor till personalförstärkningar i skolor och fritidshem – de så kallade Wärnerssonpengarna – har lett till bättre resultat i skolan. Riksrevisionen konstaterar att det saknas en direkt koppling mellan syftet med bidraget och grunden för utbetalning.

Riksrevisionen har granskat det statliga bidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem på 10,5 miljarder under åren 2001-06. Syftet med detta riktade bidrag är att nå bättre resultat i skolan genom att bekosta personalförstärkningar.

I granskningen finner inte Riksrevisionen något direkt samband mellan grunden för utbetalning och bidragets syfte. Det går inte att säga om bidraget lett till bättre resultat i skolan. Skolverkets bidragsutbetalningar grundas enbart på kostnader för att anställa personal och inte på om mer personal lett till ett bättre resultat. Även regeringens rapportering till riksdagen har inriktats på antal personer som anställts.

Riksrevisionen finner att Skolverkets underlag för beslut inte är tillförlitligt. Därmed går det inte att fastslå att bidraget konsekvent har betalats ut i enlighet med reglerna. Dessutom konstaterar Riksrevisionen att bidraget i vissa fall kan komma i konflikt med statens krav på att kommunerna ska ha en ekonomi i balans. Riksrevisionens granskning visar också att bidraget har krävt en omfattande administration.

Riksrevisionen rekommenderar Skolverket att dels kontrollera kommunernas uppgifter mer ingående, dels införa enhetliga anvisningar för hur kommunerna ska redovisa uppgifterna. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen bör förbereda åtminstone större satsningar bättre genom att utreda och remissbehandla förslagen. Det bör stå klart att bidraget inte strider mot andra lagar eller överenskommelser mellan stat och kommun.