Ett förutsägbart bistånd – trots en osäker finansiering (RiR 2016:17)

Regeringens beräkningsmodell för hur stor andel av biståndsbudgeten som ska användas för asylmottagande riskerar att ge en otydlig bild av de faktiska kostnaderna. Det leder till svårigheter att förutse hur mycket medel som återstår för biståndet, vilket i sin tur påverkar den svenska biståndsverksamheten.

Riksdagens ambition är att Sveriges internationella bistånd ska vara en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). En del av dessa medel går sedan början av 1990-talet till kostnader för mottagande av asylsökanden. Biståndets koppling till BNI och till kostnader för asylmottagning medför en osäkerhet kring hur mycket medel som återstår för biståndsverksamhet.

Riksrevisionen har granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar och budgeterar så att svenskt bistånd blir förutsägbart trots en osäker finansieringsvolym och om regeringens budgetering och ekonomiska redovisning av biståndet är tydlig.

Den övergripande slutsatsen är att beredskapen för att säkerställa en långsiktig och förutsägbar biståndsverksamhet varit låg den granskade perioden. Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att göra en översyn av den beräkningsmodell som används för prognos, budgetering och redovisning av asylkostnader som en del av biståndet. Vidare bör regeringen undvika att lägga fram ändringsbudgetar när det finns tillgängliga medel.

Utrikesdepartementet och Sida har agerat, främst under 2015, men Riksrevisionen anser att arbetet bör breddas, för att öka långsiktigheten och förutsägbarheten i svensk biståndsverksamhet.