Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga? (RiR 2018:7)

Om Sveriges kommuner använde gemensamma principer för redovisning av kostnader skulle jämförelser mellan kommuner som är olika organiserade underlättas. Dessutom skulle risken för manipulation av utjämningssystemet för LSS-kostnader minska, visar Riksrevisionens granskning.

Varje svensk kommun laddar årligen ner en stor Excelblankett från Statistiska centralbyråns (SCB) webbplats, fyller i uppgifter om årets intäkter och kostnader och skickar filen till SCB. Detta dataunderlag kallas Räkenskapssammandraget (RS) och utgör statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Det växande intresset för kommunjämförelser har medfört att RS roll gradvis har förändrats, från att huvudsakligen utgöra underlag för nationalräkenskaperna, till att också utgöra det ekonomiska underlaget för kommunjämförelser. Utvecklingen mot nya användningsområden ställer högre krav på kvaliteten i RS. Databrister som är obetydliga för beräkningen av nationalräkenskaperna kan ha större betydelse när kommuner ska jämföra kostnadsuppgifter för enskilda verksamheter. Redovisningen av verksamhetsgemensamma kostnader, så kallade overheadkostnader (OH), utgör en av de mest betydande felkällorna vid kommunjämförelser.

Riksrevisionen har i denna granskning kunnat konstatera att regeringen och SCB vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra tillförlitligheten i RS. Riksrevisionens sammantagna bedömning är dock att SCB behöver se över sitt stöd till kommunerna avseende fördelning av OH-kostnader. Utgångspunkten för denna översyn bör vara att kommunerna ska följa en tydlig och transparent fördelningsprincip oavsett på vilken organisatorisk nivå OH-kostnaderna uppstår och oavsett i vilken driftsform verksamheten bedrivs.