Omfattande ineffektivitet i arbetet med medborgarskapsärenden
Migrationsverkets hantering av ansökningar om medborgarskap brister i effektivitet, visar Riksrevisionens granskning. Tusentals ärenden ligger vilande, hanteringen är delvis godtycklig och Migrationsverket saknar plan för när de personer som väntat längst kommer att få sina ärenden handlagda.
Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Den övergripande bedömningen är att den inte är effektiv.
Bristerna består bland annat i oskäligt långa handläggningstider. Många ärenden är äldre än fyra år och handläggs i princip inte alls. Migrationsverkets målstyrning skapar incitament i flera led att prioritera enklare ärenden, medan ärenden som kräver mer utredning kan få vänta i flera år utan åtgärd.
För berörda personer innebär de långa väntetiderna, förutom ovisshet och oro, att de inte kan komma i fråga för vissa anställningar eller utbildningar och inte heller rösta i riksdagsval.
De långa handläggningstiderna innebär även att det kan dröja flera år innan Migrationsverket upptäcker brister i ärenden, till exempel omständigheter som talar för att ett uppehållstillstånd ska återkallas eller att medborgarskap inte ska beviljas.
Migrationsverket brister också i vissa avseenden med att säkerställa korrekta beslut. Det handlar om att rutiner inte är tillräckligt tydliga och att det finns brister i både beslutsunderlag och handläggningssystem. Till exempel förekommer det att Migrationsverket får in information som kan tala emot ett beviljande i ett ärende, men som det inte flaggas för i handläggningssystemet. Informationen riskerar därmed att inte uppmärksammas av handläggare och beslutsfattare.
Ett annat problem är att Migrationsverkets bedömning av de sökandes identitet och hemvist ibland baseras på osäkra uppgifter. Det beror delvis på att Migrationsverket saknar rättsliga förutsättningar för en effektiv tillgång till uppgifter från Skatteverket.
– Vi ser dessutom att bristen på ett tillräckligt bra stöd i prövningen innebär en risk för att ärenden inte bedöms enhetligt. Det saknas tillräckligt tydliga och lättillgängliga stöddokument och de forum som ska främja enhetliga bedömningar och arbetssätt fungerar inte tillräckligt bra, säger Lovisa Ingström, projektledare för granskningen.
Till följd av Migrationsverkets långa handläggningstider lämnar en majoritet av de som ansökt om medborgarskap in en så kallad begäran om avgörande. Möjligheten att göra det har stärkt förutsättningarna för många sökanden, men har lett till kraftiga fördröjningar för de som inte lämnat in en begäran. Många som ansökt om medborgarskap för flera år sedan får stå kvar i kön, medan Migrationsverket fattar beslut för sökanden som ansökt under det senaste året. Migrationsverkets hantering har också skapat inlåsningseffekter för flera tusen sökanden. Det finns idag ingen plan för när de kommer att få sina ärenden handlagda.
– Regeringen har gjorts uppmärksam på de negativa konsekvenser som begäran om avgörande har haft för enskilda individer, men har inte vidtagit några åtgärder för att rätta till bristerna. Här har Migrationsverket och regeringen ett gemensamt ansvar, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas bland annat att
- vidta åtgärder för att hantera negativa konsekvenser av möjligheten till begäran om avgörande i medborgarskapsärenden
- säkerställa att Migrationsverket har rättsliga förutsättningar att ta del av information från andra myndigheter som behövs för att handlägga medborgarskapsärenden effektivt och med hög rättslig kvalitet.
Migrationsverket rekommenderas bland annat att
- vidta åtgärder för att minimera oskäligt långa dröjsmål och säkerställa att det finns en plan för hantering av samtliga medborgarskapsärenden
- utveckla kontrollmekanismer i handläggningssystemet samt myndighetsgemensamma rutiner och stöd för att främja enhetliga bedömningar och säkerställa korrekta beslut i medborgarskapsärenden.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Lovisa Ingström, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iaktagelser och rekommendationer.