Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Svaga resultat av regeringens satsningar på högskoleutbyggnad inom bristyrken

Regeringens omfattande satsningar på att bygga ut högskoleutbildningarna inom vissa bristyrken har inte givit önskat resultat. En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbereda liknande satsningar betydligt bättre.

Fyra studenter är på väg att sätta sig i en stor föreläsningssal som i övrigt är tom.

Foto: Maskot

Det råder stor brist på flera samhällsviktiga yrkesgrupper. För att motverka denna brist har regeringen givit universitet och högskolor i uppdrag att utöka antalet platser på vissa utbildningar till vårdpersonal, lärare, förskollärare och ingenjörer.

Detta är ett avsteg från den reguljära styrningen av lärosätena, som i vanliga fall själva bestämmer vilka utbildningar de ska ge och till hur många studenter.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens satsningar inte har bidragit till någon avsevärd ökning av högskoleutbildade personer inom dessa yrken. De uppsatta målen har inte nåtts ens till hälften, och i några fall hade de aktuella utbildningarna till och med färre antal nya studenter 2019 än innan uppdragen gavs.

En delförklaring är att utbyggnadsuppdragen i realiteten har haft små möjligheter att motverka de problem som ligger bakom situationen med för få utexaminerade inom vissa bristområden.

– Till exempel har flera av utbildningarna redan från början lockat få studenter, och det har varit brist på disputerade lärare och praktikplatser. Då hjälper det inte att enbart skapa fler utbildningsplatser, säger Keili Saluveer, projektledare för granskningen.

Riksrevisionens bedömning är att en utbyggnad kan vara relevant och effektiv om det finns många behöriga sökande som inte kommer in på utbildningen. Om det däremot saknas tillräckligt med behöriga sökande bör insatserna snarare inriktas mot att höja genomströmningen och därmed antalet examinerade.

Riksrevisionen konstaterar vidare att lärosätena inte har fått tillräckligt med tid för att planera och genomföra utbyggnadsuppdragen, som oftast har givits efter att studenterna sökt utbildning och lärosätena har varit klara med sin personalplanering.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Uppdragen till lärosätena har för det mesta varit väl motiverade, och det är bra att regeringen agerar för att öka kompetensförsörjningen inom bristyrken. Men för att få bättre resultat behöver uppdragen i större utsträckning utgå från lärosätenas förutsättningar att genomföra dem, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat göra en samlad måluppfyllelseanalys, samt att informera riksdagen om denna.

I det fall regeringen överväger nya liknande satsningar rekommenderar Riksrevisionen regeringen bland annat att:

  • ta större hänsyn till externa faktorer som kan påverka genomförandet, till exempel genom att ge lärosätena större frihet att själva välja vilka bristyrkesutbildningar som ska byggas ut
  • ge lärosätena mer tid till planering och genomförande
  • överväga att styra uppdragen mot att höja antalet studenter som går klart sina utbildningar, snarare än antalet utbildningsplatser.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 23 februari 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?