Begravningsverksamheten – förenlig med religionsfrihet och demokratisk styrning?
Riksrevisionen har granskat de inslag av statlig kontroll och tillsyn av begravningsverksamheten som kom till år 2000 när Svenska kyrkan skildes från staten. Granskningen visar att arrangemangen – som skulle säkerställa att religionsfriheten inte kränks och att icke medlemmar har inflytande över en verksamhet som alla finansierar genom begravningsavgiften – har stora brister och inte fungerar som avsett.
Sammanfattning
Begravningsverksamheten finansieras av alla folkbokförda personer genom en begravningsavgift. År 2000 ändrades relationen mellan staten och Svenska kyrkan, men ansvaret för begravningsverksamheten förändrades inte. Kyrkans församlingar och samfälligheter behöll ställningen som huvudmän.
Riksdagen ansåg att kyrkans fortsatta huvudmannaskap kunde stå i konflikt med två viktiga principer – religionsfriheten samt kravet att alla avgiftsskyldiga ska ha inflytande och kontroll över verksamheten. För att göra huvudmannaskapet förenligt med de två principerna beslutade riksdagen om särskilda ombud, tillsyn via länsstyrelserna och viss kontroll av avgiften.
Riksrevisionen har granskat om dessa inslag i begravningsverksamheten fungerar som avsett. Granskningen visar att de i väsentliga avseenden inte gör det. Följden är att personer som står utanför Svenska kyrkan knappast kan antas ha anledning att känna förtroende för att deras intressen tas till vara.
Riksrevisionen lämnar rekommendation till regeringen och länsstyrelserna om hur riksdagens beslut kan fås att fungera bättre.