Så förvaltas förmögenheten – fem stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll som stiftare
En granskning av hur kapitalförvaltningen av totalt cirka 30 miljarder kronor sköts i fem stiftelser bildade av staten har utförts. Förvaltningen är relativt välskött, men stiftelserna bör se över sina riktlinjer och arbetsformer. Regeringen bör ta ett större ansvar för uppföljning av stiftelsernas kapitalförvaltning.
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat kapitalförvaltningen i fem stiftelser. Stiftelserna bildades av staten i början av 1990-talet av löntagarfondsmedel. Granskningens övergripande frågeställning är om kapitalförvaltningen i stiftelserna hanterats på ett kvalificerat sätt. Riksrevisionen har även granskat regeringens roll som stiftare.
Riksrevisionen gör följande bedömningar: Stiftelserna lever upp till sina föreskrifter i och med att kapitalförvaltningen skett på ett sätt som begränsat riskerna och tagit till vara möjligheterna till god avkastning. Stiftelsernas kapitalförvaltning har jämförts med så kallad best practice. Med best practice avses ett allmänt accepterat förhållningssätt i branschen som också möter höga kvalitetskrav. I mycket följer stiftelserna best practice men avviker i några betydelsefulla avseenden, till exempel avseende underlag till strategi, organisation, placeringspolicy och rapportering.
Stiftelsernas avkastning skiljer sig avsevärt åt. Det förklaras av skillnader i förutsättningar, vald strategi och olika stor framgång i kapitalförvaltningen.
Enligt Riksrevisionen borde regeringen ha skaffat sig ett bättre kunskapsunderlag för att kunna tillvarata statens intresse som stiftare. Vidare saknas regelbunden information till riksdagen om stiftelsernas kapitalförvaltning.