Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor (RiR 2011:3)

Riksrevisionen har granskat den kraftiga ökning av oförbrukade forskningsbidrag hos universitet och högskolor som skett under perioden 2004–2009.

Granskningen visar att denna ökning enbart till viss del hänger samman med att tillgången på bidrag för högskoleforskning har ökat. Ambitioner att koncentrera beviljade forskningsbidrag till färre forskare, att satsa på starka forskningsmiljöer och att prioritera resurser till särskilda forskningsområden har också bidragit till ökningen.

Vidare framgår av granskningen att det finns incitament för enskilda forskare att spara på beviljade bidrag genom att skjuta fram projekt och därmed senarelägga användningen av forskningsbidrag. Många forskares anställning i högskolan är beroende av tillgången på forskningsbidrag från externa finansiärer. För lärosätena finns det incitament att spara forskningsbidrag för att lättare kunna hantera fluktuationer i beviljade bidrag från externa finansiärer och i tillströmningen av studenter inom grundutbildningen. Detta leder till att medel från externa finansiärer inte förbrukas i den takt som planerats och därmed till ökningen av oförbrukade forskningsbidrag hos universitet och högskolor.

Riksrevisionen konstaterar i granskningen att regeringens, forskningsrådens och lärosätenas uppföljning av den externt finansierade forskningen i högskolan ofta är bristfällig. Regeringen har inte under den granskade perioden vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka den kraftiga ökningen av oförbrukade bidrag för forskning i högskolan.