Uppföljning

Riksrevisionen granskade om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning gav likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt av detta program har förändrats över tid. Granskningen avsåg tidsperioden 2006–2011 och berörde regeringen och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning syftar till att ge arbetssökande bättre möjligheter att få ett arbete och samtidigt ge arbetsgivare bättre förutsättningar att få arbetssökande med lämplig kompetens.

Motivet till granskningen var att vi hyste farhågor om att de utbildningar som erbjöds inom Arbetsmarknadsutbildning inte svarade mot efterfrågan av arbetskraft på den lokala arbetsmarknaden och att Arbetsförmedlingen kunde förbättra arbetet med att anpassa sitt utbildningsutbud. Detta byggde på en tidigare granskning.

Granskningen visade att Arbetsförmedlingens insats Arbetsmarknadsutbildning ger ungefär lika bra effekt över hela landet. Norra Mälardalens marknadsområde levererade de högsta effekterna av arbetsmarknadsutbildning och norra Norrland de lägsta effekterna. Skillnaderna i effektstorlek mellan resterande marknadsområden var relativt små.

Riksrevisionen riktade följande rekommendation till Arbetsförmedlingen:

• Arbetsförmedlingen bör vid effektutvärderingar av arbetsmarknadspolitiska program inkludera ett regionalt perspektiv för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten framhöll regeringen att Riksrevisionens rapport utgör ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med att tillhandahålla arbetsmarknadsutbildning på ett träffsäkert och effektivt sätt. Regeringen instämde i Riksrevisionens rekommendation och angav att kunskap om regionala skillnader är ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla arbetsmarknads­utbildningen och andra program inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen angav att Arbetsförmedlingen förväntas finna en god balans i avvägningen mellan nationell, regional och lokal upphandling av arbetsmarknadsutbildning och att regeringen avsåg att följa Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med frågorna.

I betänkande (2017/18:AU18) med anledning av regeringens skrivelse angav arbetsmarknadsutskottet att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med att tillhandahålla arbetsmarknads­utbildning på ett träffsäkert och effektivt sätt. Utskottet instämde i vad regeringen anfört om Riksrevisionens rekommendation. I övrigt noterade utskottet att den senaste arbetsmarknadsrapporten från Arbetsförmedlingen visade att resultaten av arbetsmarknadsutbildning hade börjat förbättras, även om de fortfarande var otillräckliga. Utskottet konstaterade att det är angeläget att Arbetsförmedlingen fortsätter att följa upp arbetsmarknadsutbildningen med fokus på att förbättra matchningen av arbetssökande med arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov. Riksdagen beslutade att bifalla utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Arbetsförmedlingen kommenterade granskningsrapporten i Arbetsmarknadsrapporten för 2018 och angav att den håller med om att det är viktigt att det inte uppstår regionala skillnader i effekterna av arbetsmarknads­politiska program och att den kommer att följa utvecklingen av regionala skillnader i den ordinarie uppföljningsverksamheten. Arbetsförmedlingen lyfte även i sitt svar på rapporten upp vikten av att utvärdera kedjor av insatser där Arbetsmarknadsutbildning ofta följer på en förberedande insats eller utbildning.

Riksrevisionen hade rekommenderat att det genomförs effektutvärderingar som syftar till att studera regionala skillnader, och Arbetsförmedlingen skrev att den är positivt inställd till det. Arbetsförmedlingen konstaterade dock att det är resurskrävande att göra effektutvärderingar och eftersom granskningen endast visade på små regionala skillnader verkar problemet inte vara stort. Om den ordinarie uppföljningsverksamheten skulle visa att det finns stora regionala skillnader i utfall i jobb, kan det dock bli aktuellt att initiera en effektutvärdering med fokus på regionala skillnader.

Nu när vi följt upp granskningen har vi tagit ytterligare kontakter med regeringen och Arbetsförmedlingen. Regeringen meddelar att inga ytterligare åtgärder har genomförts till följd av Riksrevisionens granskning. Arbetsförmedlingen kommenterar dock att det för närvarande pågår två utvecklingsarbeten som berör det som Arbetsförmedlingen anförde i sitt svar på Riksrevisionens granskning. För det första pågår en revidering av Arbetsförmedlingens metod för effektutvärdering av de arbetsmarknadspolitiska programmen arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning och stöd till start av näringsverksamhet. För det andra sker en löpande utveckling av styrningen av arbetsmarknadsutbildningen för att öka dess effektivitet och strategiska funktion inom kompetensförsörjningen.

På frågan om huruvida ett regionalt perspektiv ingår i några av Arbetsförmedlingens effektutvärderingar svarar myndigheten att det korta svaret är nej. Arbetsförmedlingen planerar dock att se över om och hur det regionala perspektivet kan inkluderas i den pågående översynen av metoden för effektutvärderingar. Arbetsförmedlingen framför, på samma sätt som i svaret på granskningen, att det finns problem med att försöka uppskatta effekterna separat för de tio regionerna. En del av detta är att effekterna blir osäkra utifrån ett lågt deltagande per region. Med utgångspunkt i detta prioriterar myndigheten i första hand andra dimensioner vad gäller heterogena effekter av arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsförmedlingen menar dock att det regionala perspektivet är intressant. I arbetet med att revidera metoden för effektutvärderingar av de arbetsmarknadspolitiska programmen planerar Arbetsförmedlingen att se över om effekterna skiljer sig mellan vad som Sveriges Kommuner och Regioners kommungruppsindelning kallar ”storstäder och storstadsnära kommuner”, ”större städer och kommuner nära större stad” och ”mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner”. Med endast tre regionala indelningar är tanken att effekterna bli mindre osäkra än med en indelning på exempelvis 10 regioner.

Avslutande bedömning och kommentarer

Både regeringen och Arbetsförmedlingen angav i sina svar på Riksrevisionens granskning att de uppskattade rapporten och dess resultat och att detta är ett viktigt område.

Granskningen innehöll endast en rekommendation riktad till Arbetsförmedlingen. Varken regeringen eller Arbetsförmedlingen har dock vidtagit några konkreta åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning.

Det är inte sannolikt att det kommer vidtas några ytterligare åtgärder på grund av Riksrevisionens granskning i nuläget. Från Arbetsförmedlingens svar i samband med denna uppföljning är det dock uppenbart att frågan om regionala effekter av olika arbetsmarknadspolitiska program fortfarande är levande inom myndigheten även om inget gjorts rent konkret.

Granskningen pekade inte på några särskilt stora problem, men det finns troligen fortfarande vissa skillnader i effekten av deltagande i arbetsmarknadsutbildning i olika delar av landet. Eftersom Arbetsförmedlingen inte följer upp detta kan skillnaderna ha blivit större sedan granskningen utan att myndigheten upptäckt det. Det finns därför ett kvarstående problem i myndighetens uppföljning av detta arbetsmarknadspolitiska program. Det är dock inte känt om det är ett stort problem.