Uppföljning

Riksrevisionen granskade systemet med riktade statsbidrag till huvudmän inom skolväsendet. Under 2017 fördelades omkring 15 miljarder kronor av Skolverket, via mer än 70 olika bidrag. Den stora mängden riktade statsbidrag har länge kritiserats av en mängd aktörer: Skolverket, Statskontoret, Sveriges Kommuner och Regioner, kommunala utbildningsförvaltningar samt utredningar och forskare. Granskningen syftade till att se om systemet med statsbidrag till skolan karaktäriserades av hög effektivitet och god hushållning med statens medel samt om de överensstämde med intentionen att inte styra sådant som är den kommunala sektorns ansvar. Granskningen berörde regeringen.

Granskningen visade att det finns brister i detta system när det gäller huvudmännens organisatoriska förutsättningar, administrationen av bidragen samt bidragens konstruktion och ekonomiska aspekter. Riksrevisionen identifierade också vissa brister hos enskilda bidrag. Det förekom bland annat att huvudmän genomförde sådana insatser som det fanns statsbidrag för i stället för sådana som verksamheten behövde mest. En konsekvens av detta är enligt Riksrevisionen att de specifika lokala utvecklingsbehoven kan bli nedprioriterade. Det kan inverka negativt på möjligheterna att nå målen för utbildningsverksamheten i kommunen. Riksrevisionen konstaterade även att det uppstått en problematisk situation där många huvudmän anser sig beroende av statliga medel för att kunna fullgöra det uppdrag som de enligt skollagen har ett eget ansvar för. Sammantaget bedömde Riksrevisionen att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att:

• överväga att ersätta det breda utbudet av riktade statsbidrag med en fördelning av medel som utgår från huvudmännens behov. Med ett sådant system skulle huvudmännen söka medel inom bidragsramen för lokalt utformade insatser, och varje ansökan skulle få en individuell bedömning
• säkerställa att ett nationellt analysstöd finns tillgängligt för huvudmännen.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten skrev regeringen att den inte delade Riksrevisionens övergripande bedömning att systemet inte är ändamålsenligt. Den instämde dock i att det finns brister i systemet och delade iakttagelsen att det även finns potentiella utvecklingsområden. Regeringen uppgav vidare att den inte instämde i Riksrevisionens rekommendation att de statliga medlen för skolutveckling ska fördelas i form av en bidragsram till varje huvudman i stället för genom olika statsbidrag. Enligt regeringen är syftet med riktade statsbidrag till skolväsendet att ge regeringen möjlighet att uppmärksamma särskilt viktiga insatsområden nationellt och att rikta medel dit det finns stora behov. På så vis stärker systemet med riktade statsbidrag regeringens möjligheter att bidra till att de nationella målen för utbildningspolitiken uppfylls.

Regeringen uppgav därutöver att den inte heller höll med Riksrevisionen om att det ska finnas ett nationellt analysstöd tillgängligt för huvudmännen. Regeringen menade dock i likhet med Riksrevisionen att det är av central betydelse att huvudmännen bedriver ett aktivt systematiskt utvecklingsarbete och att vissa av dem kan behöva stöd i detta arbete. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att ge ett sådant stöd

Regeringen uppgav i skrivelsen att den hade påbörjat en översyn av de riktade bidragen för att skapa ett mer ändamålsenligt stöd genom färre och bättre anpassade riktade bidrag, och uppgav ett antal insatser i den riktningen. I och med sin skrivelse ansåg regeringen rapporten slutbehandlad. Riksdagens utbildningsutskott välkomnade regeringens översyn av statsbidragen och ansåg därmed även de att rapporten var slutbehandlad. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2018 att en översyn av statsbidragen behövs för en förbättrad styrning av skolan, till exempel genom att lägga samman eller förenkla de riktade statsbidragen.

Översynen ledde till ett antal förslag i budgetpropositionen för 2020, bland annat införandet av ett nytt samlat bidrag för karriärsteg för förstelärare, som ersatte tre tidigare bidrag, samt en minskning av det totala antalet statsbidrag på skolområdet.

I budgetpropositionen för 2021 aviserade regeringen att det under 2022 skulle införas ett nytt samlat bidrag för förskolan genom att två statsbidrag slogs samman. Den nya förordningen (2021:848) om statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan trädde i kraft i oktober 2021.

Av budgetpropositionen för 2022 framgår att regeringens ambition alltjämt är att de riktade statsbidragen ska bli färre och enklare. För att renodla statsbidragen föreslås i propositionen att medlen för personalförstärkning när det gäller specialpedagogiska insatser överförs till det så kallade Likvärdighetsbidraget. Därutöver behövs enligt regeringen bland annat ett samlat statsbidrag för lärares och förskollärares deltagande i fortbildning. Regeringen avser att presentera ett sådant bidrag under 2023. Genom att flytta medel för fortbildning för specialpedagogiska insatser och andra delar för fortbildning finns nu samtliga medel för lärare och förskollärare på samma anslag för att underlätta en sådan hantering. Regeringen föreslår vidare i propositionen att statsbidraget för bättre språkutveckling i förskolan upphör under 2023. Slutligen föreslås att delar av statsbidraget för det så kallade Lärarlönelyftet under 2023 flyttas till Likvärdighetsbidraget. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag.

Regeringen gav den 23 september 2021 Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet ett uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Uppdraget innebär bland annat att Skolverket ska ta fram ett analysunderlag för respektive huvudmans resultat, som ska vara en utgångspunkt för de kvalitetsdialoger Skolverket även ska erbjuda huvudmännen. Denna del av uppdraget ska delredovisas till regeringen (Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2022 och slutredovisas senast den 30 april 2023.

Avslutande bedömning och kommentarer

Det är inte tydligt om Riksrevisionens granskningsrapport varit till nytta och om de åtgärder som regeringen vidtagit är en direkt följd av granskningen. En del av förslagen har dock tagits om hand i samband med statsbidraget för en likvärdig skola.

Även om mindre delar av Riksrevisionens rekommendationer har tagits om hand i olika sammanhang, och regeringen strävar mot en mindre mängd statsbidrag, kan inte de huvudsakliga iakttagelserna och rekommendationerna anses ha tagits om hand. Det finns fortfarande drygt 60 statsbidrag att söka via Skolverket. Det uppdrag som nyligen givits till Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet kan ses som ett steg i den riktning som Riksrevisionens andra rekommendation pekade på.