Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Riksrevisionen granskar återkommande regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i de ekonomiska propositionerna och årsredovisningen för staten. Nytt för i år är att granskningen av dessa beslutsunderlag presenteras samlat i en granskningsrapport.

Granskningen visar att det i budgetpropositionen för 2018 saknas redovisning av hur storleken på den aktiva finanspolitiken och finanspolitikens inriktning har vägts av i förhållande till konjunkturläget. Det saknas även resonemang om hur regeringen har hanterat osäkerheter och risker i sin bedömning av budgetutrymmet.

Riksrevisionen konstaterar också att det strukturella sparandet får en ökad betydelse för uppföljningen av överskottsmålet. Det finns flera svårigheter med att uppskatta strukturellt sparande, exempelvis har bedömningen av konjunkturläget stor betydelse. Därför bör regeringen utveckla prognosjämförelsen i de ekonomiska propositionerna. En utveckling bör ske för att minska risken för att regeringen gör bedömningar av det strukturella sparandet som systematiskt avviker från andra prognosbedömare.

En rekommendation från Riksrevisionen är att regeringen bör överväga att utveckla de långsiktiga hållbarhetsberäkningarna. Nu redovisas offentlig sektor som en helhet. Det innebär att det inte framgår att statsbidragen till kommunerna beräknas behöva öka med drygt 20 mdkr per år under 2020-talet för att kunna behålla servicenivåerna i den kommunala verksamheten. En redovisning som delas upp på statlig och kommunal sektor skulle bättre belysa frågan om hur välfärdsåtagandet ska finansieras.