Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel

Återkrav av bostadsbidrag kan uppstå när bidragsmottagares bidragsgrundande inkomster har varit högre än de som angivits i ansökan. Försäkringskassan beslutar om slutligt bostadsbidrag upp till två år efter utbetalningen. Riksrevisionen bedömer att bostadsbidragets uppgift som ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljer riskerar att inte uppnås.

Riksrevisionens granskning visar att andelen bidragsmottagare som får återkrav ökar. År 2017 uppgick återkravsbeloppen till i genomsnitt 7 500 kronor. Återkrav ska betalas inom 45 dagar men förblir obetalda i 20 procent av fallen. Stora återkrav leder oftare till skuldsättning än små återkrav. Familjer med låg ekonomisk standard får återkrav i högre utsträckning än de med högre inkomst.

Grundorsaken till höga återkrav är bidragets regler för inkomstavstämning. Försäkringskassan och regeringen har vidtagit åtgärder av för att bromsa ökningen av återkrav, men de har haft liten effekt. Regeringen är medveten om problemen med återkrav och den skuldsättning de kan leda till och har aviserat en översyn av reglerna för bostadsbidrag. Försäkringskassan har lämnat ett förslag som ska minska risken för återkrav och det är enligt Riksrevisionen en bra utgångspunkt för regeringens översyn.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att påbörja översynen och att även ge Försäkringskassan i uppdrag att förbättra möjligheterna till analys av återkrav. Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan att arbeta vidare med att minska risken för återkrav.