Uppföljning
Investeringssparkonto är en sparform för finansiella instrument, till exempel aktier och fondandelar, som infördes 2012 och som beskattas enligt särskilda regler. Den enskilde beskattas inte för faktiska inkomster och utgifter för de finansiella instrumenten. I stället beskattas en schablonintäkt, som är en schablonmässigt beräknad avkastning. Sparformen är mycket populär bland svenska hushåll. Reformens samlade effekt på statens skatteintäkter hade innan Riksrevisionens granskning inte redovisats.
Riksrevisionen granskade om de effekter som regeringen och riksdagen förutsåg vid införandet av investeringssparkonto och vid höjningarna av schablonräntan har förverkligats. Regeringen var granskningsobjekt.
Riksrevisionen drog fyra övergripande slutsatser av granskningen. Den första var att tillgångsvärdena i investeringssparkonto är stora. Den andra var att investeringssparkonto har förenklat aktiesparande men ökat komplexiteten i skattesystemet. Den tredje var att investeringssparkonto inte var skattemässigt tydligt förmånligt. Den fjärde var att införandet av investeringssparkonto innebar betydande skattebortfall 2012–2017.
Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer:
- Regeringen bör återkommande informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av investeringssparkonto. Detta kan lämpligen göras i regeringens redovisning av skatteutgifter.
- Regeringen bör se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vad gäller dels deltagande i nyemission och börsintroduktion, dels innehav av aktier i dotterbolag som delats ut.
Vidare rekommenderade Riksrevisionen regeringen att beakta följande aspekter inom ramen för en skatteform:
- I syfte att förenkla deklarationen bör reglerna för redovisning av kapitalvinster och kapitalförluster på aktier ändras. Sådan förenkling är önskvärd oavsett om aktierna förs över till ett investeringssparkonto eller inte.
- Konsekvenserna av olika beskattningsprinciper bör allsidigt belysas.
- Avvikelser från skattemässig neutralitet mellan olika sparformer bör tydligt motiveras.
Riksdagens behandling av regeringens skrivelse
Regeringen framförde i sin skrivelse med anledning av rapporten att investeringssparkonto redovisas som en skatteutgift i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter sedan skrivelsen för 2014, men skatteutgiften har inte kvantifierats. Det fanns enligt regeringen skäl att undersöka möjligheterna att bestämma storleken på den skatteutgift som investeringssparkonto utgör och i så fall redogöra för denna i kommande skatteutgiftsredovisningar. Regeringen framförde vidare att sparare kan behandlas olika vid börsintroduktion och nyemissioner beroende på vilket emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen eller nyemissionen och vilket investeringsföretag som tillhandahåller investeringssparkonto. Det fanns därför enligt regeringen skäl att se över reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto i detta avseende. Det saknades dock skäl att se över reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto avseende aktier i onoterade aktiebolag som delats ut, enligt regeringen. Regeringen menade att vilka regler som bör bli föremål för en översyn vid en eventuell skattereform och vilka aspekter som då bör beaktas var en framtida fråga.
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, vilket var i enlighet med skatteutskottets förslag. Utskottet utgick från att regeringen noga följer utvecklingen och behovet av ett förändrat regelverk för investeringssparkonto. I en följdmotion till regeringens skrivelse föreslogs att riksdagen ska tillkännage för regeringen att regeringen bör förenkla regelverket för investeringssparkonto så att deltagande i nyemissioner och börsintroduktioner möjliggörs i större utsträckning. Utskottet avstyrkte motionsförslaget med motiveringen att eftersom både Riksrevisionen och regeringen har uppmärksammat frågan om behovet av förenklade regler finner utskottet inte nu skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen.
Regeringens och myndigheternas åtgärder
I regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2019 redovisade regeringen storleken på skatteutgiften för investeringssparkonto 2018–2021. Regeringen redovisade därefter storleken på skatteutgiften i 2020 och 2021 års skrivelser. I 2022 års skrivelse redovisades dock inte storleken av osäkerhets- och beräkningstekniska skäl. Enligt Finansdepartementet har den beräkningsmetod och de underlag som använts 2020 och 2021 för att beräkna skatteutgiften inte bedömts bidra till en ändamålsenlig redovisning av skatteavvikelsen.
Enligt regeringen fanns det skäl att se över möjligheterna att förenkla reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto avseende sparares möjligheter att delta i nyemission och börsintroduktion. Regeringen har dock inte aviserat eller föreslagit några sådana förenklingar. En skriftlig fråga till statsrådet 2020 handlade om dessa regler. Finansministern hänvisade i sitt svar till regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport och uppgav att frågan för närvarande bereddes inom Regeringskansliet. En kommittémotion från den allmänna motionstiden 2021/2022 handlade också om förenkling av reglerna i detta avseende. Riksdagen avslog motionen i enlighet med skatteutskottets förslag. Utskottet hänvisade till sin behandling av regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport och angav bland annat att utskottet inte fann skäl att föregripa den pågående beredningen.
Enligt Finansdepartementet bereds frågan fortfarande inom Regeringskansliet.
Avslutande bedömning och kommentarer
De rekommendationer som Riksrevisionen lämnade till regeringen har i viss utsträckning tagits om hand, men det är ännu för tidigt att se det slutliga utfallet. Regeringen har redovisat storleken på skatteutgiften för investeringssparkonto i sin skrivelse om skatteutgifter, dock inte i 2022 års skrivelse. Det är oklart om storleken på skatteutgiften kommer att redovisas framgent. Regeringskansliet har i flera år berett den förenkling av reglerna som regeringen i enlighet med Riksrevisionens rekommendation fann skäl att se över. Det är osäkert om denna beredning kommer att resultera i något förslag om förenklade regler. Riksrevisionen lämnade tre rekommendationer om aspekter som bör beaktas inom ramen för en skattereform. Någon sådan reform har inte initierats. Det är därför osäkert om dessa rekommendationer kommer att följas.
Finansdepartementet uppgav att en granskningsrapport från Riksrevisionen som berör en skatteutgift alltid ger skäl att analysera denna närmare. Så har varit fallet även vad gäller granskningen av investeringssparkonto. I rapporten redogjorde Riksrevisionen för vad regleringen av investeringssparkonto kan få för effekt för enskilda kontoinnehavare i praktiken. Sådan information är enligt Finansdepartementet värdefull vid analys av sparformen.