Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig?

(RiR 2018:23)

Sammanfattning

Varje svensk kommun laddar årligen ner en stor Excelblankett från Statistiska centralbyråns (SCB) webbplats, fyller i uppgifter om årets intäkter och kostnader och skickar filen till SCB. Detta underlag kallas för Räkenskapssammandraget (RS) och utgör statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Resultat- och balansräkningen i RS ligger till grund för nationalräkenskaperna, som i sin tur utgör ett centralt underlag för regeringens finanspolitik. Uppgifterna används i regeringens budgetpropositioner men även för finansiella nyckeltal och inrapportering till EU:s statistikorgan Eurostat. Tillförlitligheten i RS resultat- och balansräkning är beroende av kvaliteten i den huvudsakliga primärkällan: kommunala årsredovisningar.

Riksrevisionen konstaterar att överensstämmelsen mellan uppgifter i årsredovisningarna och RS inte är så god som man tidigare har trott. Granskningen visar också att kommuner nyttjar bedömningsutrymmet i regelverket för kommunal redovisning för att öka och minska sina resultat i årsredovisningen. Denna så kallade resultatjustering har försvagat tillförlitligheten i RS resultat- och balansräkning.

Riksrevisionen rekommenderar SCB att stärka de interna kontrollerna i RS och vidta åtgärder för extern granskning av inrapporteringen till RS. Därutöver rekommenderar Riksrevisionen SCB att återinföra kassaflödesanalysen i RS så det går att följa upp effekten av åtgärder som syftar till att minska resultatjusteringen.

Rapporten Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig? (RiR 2018:23) är den andra av två om tillförlitligheten i Räkenskapssammandraget. Den första, Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga? (RiR 2018:7), publicerades i mars 2018.

Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga? (RiR 2018:7)