Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• Fri entré avskaffades vid årsskiftet 2022/2023. Förutsättningarna för verksamheten har därmed förändrats och granskningens rekommendationer om fri entré blivit irrelevanta.
• Uppföljningen visar att det finns både hanterade, delvis hanterade och ej hanterade iakttagelser.Iakttagelsen att uppföljningen av besöksutvecklingen hade ett mycket begränsat värde för museerna och för regeringens styrning har hanterats. Iakttagelsen att reformens syfte och mål var otydliga och tolkades olika av olika museimyndigheter har delvis hanterats. Regeringen gjorde vissa förtydliganden i sin svarsskrivelse skr. 2019/20:147 men fullföljde inte den aviserade åtgärden att ytterligare förtydliga reformens syfte och mål. Regeringen instämde inte i iakttagelsen att reformen påverkat museernas förutsättningar för att utföra sina huvuduppdrag och aviserade inga åtgärder. Den iakttagelsen har därmed inte hanterats. Iakttagelsen att museerna arbetade i olika omfattning med fri entré som verktyg för att nå ut till nya besökare har inte heller hanterats.
• Regeringen har följt rekommendationen att utveckla en uppföljning av fri entré som tillgodoser både regeringens och museernas informationsbehov. Regeringen har inte fullföljt rekommendationen att utveckla syfte och mål med fri entré. Rekommendationen att säkerställa att fri entré inte får en negativ inverkan på museernas förutsättningar för att utföra sina huvuduppdrag har inte följts eftersom regeringen inte delade Riksrevisionens bedömning och därför inte aviserade några åtgärder.
• Museimyndigheterna hade ingen möjlighet att genomföra rekommendationen att utveckla fri entré som verktyg för att nå nya besökare på grund av covid-19-pandemin. Rekommendationen blev därmed irrelevant.
• Uppföljningen av besöksutvecklingen till museerna har förenklats och förbättrats, och fyller nu ett syfte för såväl museerna som regeringens styrning. Övriga identifierade problem kan befaras kvarstå vid ett eventuellt återinförande av fri entré.

Sammanfattningsvis har granskningen bidragit till en mer ändamålsenlig uppföljning av besöksutvecklingen, oberoende av fri entré. Regeringen har förenklat de uppgifter som museerna ska rapportera till Myndigheten för kulturanalys, vilket bidragit till en meningsfull och jämförbar besöksstatistik. Det har också frigjort resurser för museerna att själva genomföra egna publikundersökningar som bäst gagnar den egna verksamheten.

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har bidragit till att regeringen förenklat de uppgifter som museerna ska rapportera till Myndigheten för kulturanalys. Resultatet är en besöksstatisk som museerna uppfattar som meningsfull och jämförbar. Det har också frigjort resurser för museerna att själva genomföra egna publikundersökningar som bäst gagnar den egna verksamheten, vilket ligger i linje med resonemanget vi förde i granskningsrapporten.

Vad gäller övriga rekommendationer och påverkan på den granskade verksamheten går det inte att bedöma, dels på grund av pandemins påverkan på museernas publika verksamhet, dels på grund av att fri entré-reformen avskaffades 2023.

Det var ingen uttalad rekommendation från Riksrevisionens sida, men vi noterade att anslaget kunde behöva ses över. Grundidén för fri entré-reformen var att kompensera museerna för uteblivna entréintäkter, men flera museer hade upplevt en sådan publiktillströmning att kostnaderna för den publika verksamheten ökat så mycket att anslaget inte kompenserade fullt ut för det. Under pågående granskning, i budgeten för 2020, förstärktes fri entré-reformen med 10 miljoner kronor från 80 till 90 miljoner kronor. I vilken mån granskningen bidrog till det går inte att bedöma, och inte heller om tillskottet var tillräckligt stort för att täcka museernas kostnader som var kopplade till fri entré.

Riksrevisionens granskning 2019

Vi granskade införandet av fri entré till vissa statliga museer 2016–2019. Granskningen fokuserade på regeringens styrning, museernas genomförande och effekterna på museernas samlade uppdrag: publik verksamhet, kunskapsuppbyggnad, förvaltning av samlingar, och samverkan och spridning i hela landet.

Vi granskade regeringen och de åtta museimyndigheter och totalt 18 museer som omfattades av reformen.

Granskningen motiverades av att fri entré till statliga museer är en av de större reformerna inom kulturområdet. I Sverige är fri entré också en av få tydligt partiskiljande frågor inom kulturpolitiken, och har därför under relativt kort tid införts (2004/2005), tagits bort (från och med 2007) och sedan införts igen (2016). Sedan granskningen genomfördes har fri entré-reformen återigen upphört, från och med 2023. För de statliga museimyndigheterna kan sådana tvära kast utgöra ett problem. Vi ville därför bidra med ett kunskapsunderlag för diskussion om de statliga museimyndigheternas långsiktiga förutsättningar, genom att granska regeringens styrning samt hur reformen genomförts på museinivå och om reformen haft några konsekvenser för museernas verksamhet som helhet.

Granskningens huvudresultat var följande:

• Fri entré innebar goda förutsättningar för att nå ut till nya besökare.
• Museerna hade genomfört reformen på ett ändamålsenligt sätt. Några museer skulle kunna arbeta ännu mer strategiskt med fri entré för att bredda sin publik.
• Reformen hade påverkat museernas förmåga att utföra sina huvuduppdrag. Det publika uppdraget hade påverkats positivt, men de museer som till följd av reformen upplevt ekonomiska utmaningar, riskerade i förlängningen en negativ inverkan på de andra uppdragen.
• Regeringen behövde förtydliga styrningen och utveckla uppföljningen för att fri entré skulle fungera effektivt som verktyg för att stimulera till museibesök.
• Regeringen och museerna behövde utveckla en samsyn om hur besöksutvecklingen skulle följas upp på ett meningsfullt sätt.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att

• tydliggöra syfte och mål med fri entré
• utveckla en uppföljning av fri entré som tillgodoser både regeringens och museernas informationsbehov
• säkerställa att fri entré inte får en negativ påverkan på museernas förutsättningar att utföra sina huvudsakliga uppdrag.

Riksrevisionen rekommenderade museimyndigheterna att

• utveckla arbetet med fri entré som ett verktyg för att nå nya besökare.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i januari 2019 till och med oktober 2023 då uppföljningen påbörjades. Granskningen publicerades den 19 december 2019.

Granskningen har följts upp genom skriftliga frågor till regeringen (Kulturdepartementet) och en enkät till de åtta museimyndigheter som omfattades av granskningen. Därutöver har uppdrag i regleringsbrev och relaterad återrapportering beaktats.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

Den första rekommendationen till regeringen var att förtydliga fri-entréreformens syfte och mål. I svarsskrivelsen tydliggjorde regeringen att ”syftet med fri entré är att öka möjligheterna för alla att ta del av museernas verksamhet och därigenom främja kulturupplevelser och bildning”, och att målet för fri entré-reformen i hög utsträckning ges av de nationella kulturpolitiska målen. Utöver detta, uppgav regeringen att den hade ”för avsikt att ytterligare förtydliga syfte och mål med reformen”. Formerna för det skulle diskuteras med berörda museimyndigheter inom ramen för museernas myndighetsdialoger 2020. Detta skedde dock inte, med hänvisning till att fokus för myndighetsdialogerna 2020–2022 var på pandemin och dess konsekvenser.

Den andra rekommendationen var att utveckla uppföljningen av fri entré på ett sätt som var till nytta för såväl regeringen som museimyndigheterna. I regleringsbreven för 2020 gav regeringen museimyndigheterna i uppdrag att redovisa dels hur de arbetade med att rapportera de uppgifter om besöksutveckling som Myndigheten för kulturanalys efterfrågade, dels vilka behov av information om besöksutveckling som museerna själva har för att utveckla den egna verksamheten.

Uppdraget redovisades till regeringen (Kulturdepartementet) i augusti 2020. Resultatet blev en förenkling av rapporteringen från och med 2022 i och med att uppgifterna om besökarnas ålder, kön och geografiska hemvist samt skolbesök togs bort.

Genom att begränsa och förenkla den besöksstatistik som museerna ska rapportera till Myndigheten för kulturanalys, konstaterar Riksrevisionen att museerna därmed fått större möjligheter att själva ta fram och utveckla den statistik och de publikundersökningar som bäst gagnar utvecklingen av den egna verksamheten.

Regeringen delade inte Riksrevisionens bedömning att fri entré-reformen hade påverkat museernas förutsättningar för att utföra sina huvudsakliga uppdrag och aviserade därför inte några åtgärder med anledning av den rekommendationen.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis omhändertagna

Regeringen förtydligade till viss del reformens syfte och mål

Rekommendationen att tydliggöra syfte och mål med fri entré blev delvis omhändertagen. I sin svarsskrivelse gjorde regeringen vissa förtydliganden av reformens syfte och mål men aviserade samtidigt att den hade för avsikt att ytterligare förtydliga syfte och mål med reformen. Detta gjordes dock aldrig, sannolikt beroende på att frågan överskuggades av covid-19-pandemin och dess påverkan på museernas verksamhet, och för att fri entré-reformen därefter avskaffades från och med 2023.

Förtydligandet som regeringen gjorde hade sannolikt inte tillkommit utan Riksrevisionens granskning. På grund av att museernas publika verksamhet påverkades så kraftigt av pandemin går det inte att bedöma om förtydligandet i svarsskrivelsen var tillräckligt för att museerna skulle tolka reformen på ett samstämmigt sätt.

Regeringen förenklade uppföljningen av fri entré

Rekommendationen att utveckla en uppföljning av fri entré som tillgodoser både regeringens och museernas informationsbehov har omhändertagits. I svarsskrivelsen uppgav regeringen att den i regleringsbreven för 2020 gett berörda museimyndigheter i uppdrag att redovisa dels hur de arbetade med att rapportera de uppgifter om besöksutveckling som Myndigheten för kulturanalys efterfrågade, dels vilka behov av information om besöksutveckling som museerna själva har för att utveckla den egna verksamheten. Uppdraget redovisades till regeringen (Kulturdepartementet) i augusti 2020. Till följd av detta förändrades och förenklades uppdraget om besöksutveckling i regleringsbrevet för 2022 avseende Myndigheten för kulturanalys. Uppgifterna om besökarnas ålder, kön och geografiska hemvist samt skolbesök togs bort. Museerna ska fortsatt rapportera antal besök per månad och för hela året, förändring i besöksutveckling jämfört med föregående år, i antal och i procent, och uppgifter om respektive museums eller besöksmåls entréavgift. Det är tydligt att granskningen bidragit till den här förändringen. Riksrevisionen noterar också att dessa uppgifter är relevanta oavsett entréform.

Museerna bekräftar att de har användning av de uppgifter som de rapporterar till Myndigheten till kulturanalys. Samtidigt har de möjlighet att göra egna publikundersökningar och följa upp sin verksamhet på ett sätt som motsvarar de egna informationsbehoven.

Regeringen hanterade inte att fri entré påverkat vissa museers huvuduppdrag negativt

Rekommendationen att säkerställa att fri entré inte får en negativ inverkan på museernas förutsättningar för att utföra sina huvuduppdrag blev inte omhändertagen. Regeringen instämde inte i Riksrevisionens bedömning att fri entré fått en negativ påverkan på museernas förutsättningar för att utföra sina huvudsakliga uppdrag. Regeringen aviserade följaktligen inga åtgärder med anledning av rekommendationen.

Riksrevisionen noterar att beslutet om att förstärka reformen med 10 miljoner kronor 2020, fattades under pågående granskning. I vilken utsträckning det beslutet påverkades av granskningen går inte att bedöma. Det är också svårt att bedöma om tillskottet var tillräckligt för att kompensera museimyndigheterna för de ökade kostnaderna för fri entré i och med att pandemin från och med 2020 påverkade museernas publika verksamhet och reformen sedan avskaffades 2023.

Museerna kunde inte arbeta med fri entré för att nå nya besökare på grund av pandemin

Rekommendationen till museerna att utveckla arbetet med fri entré som ett verktyg för att nå nya besökare blev inte omhändertagen. Covid-19-pandemin fick en kraftig påverkan på museernas publika verksamhet från våren 2020 och fram till det att reformen avskaffades 2023. Därmed blev rekommendationen till museerna irrelevant.