Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken

Nationalräkenskaperna innehåller statistik som bland annat ligger till grund för finanspolitiken. Felaktigheter i statistiken riskerar leda till att regering och riksdag fattar beslut utifrån en felaktig bild av ekonomin och styrkan i de offentliga finanserna.

Granskningen visar att kvaliteten i nationalräkenskaperna är tillräckligt god för att kunna användas som underlag för välinformerade finanspolitiska beslut, men att det finns vissa brister som bör åtgärdas.

Den största bristen är att skillnaden mellan nationalräkenskapernas preliminära och definitiva utfall är för stor, vilket är ett problem eftersom viktiga delar av finanspolitiken baseras på det preliminära utfallet.

Dessutom är statistiken enligt Riksrevisionens bedömning inte tillräckligt bearbetad när den lämnar SCB. Bearbetning och spridning av statistiken involverar i dag flera myndigheter, vilket ökar risken för förseningar, fel och dubbelarbete.

För att minska riskerna att brister i beslutsunderlagen uppstår rekommenderar Riksrevisionen SCB att:

• löpande utvärdera tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall av statens skatteintäkter, samt verka för att eventuella brister åtgärdas
• säkerställa att nationalräkenskapernas preliminära utfall av BNP inte innehåller systematiska fel
• i större utsträckning informera användarna om tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall.

Regeringen rekommenderas att i sin styrning säkerställa att distributionen av statistiken från nationalräkenskaperna sker direkt från den statistikansvariga myndigheten, det vill säga SCB.