Trångboddhet – konsekvenser för hälsa och skolresultat

Trångboddheten ökar successivt i Sverige, vilket har lett till farhågor om att smittspridning, sömnsvårigheter och orolig hemmiljö ska påverka hälsa och studieresultat negativt.
Riksrevisionen har därför granskat om vuxnas och barns hälsa, och barns skolresultat, försämrades efter en förändring i reglerna för bostadsbidrag 1997. Ändringen ledde till att ett stort antal hushåll flyttade till mindre bostäder, och att dessa familjer därmed blev trångbodda.

I granskningen analyseras vilka effekter trångboddhet har med avseende på vårdkonsumtion, sjukfrånvaro, tillfällig föräldrapenning och avgångsbetyg från grundskolan och gymnasiet.
Resultatet visar att det inte finns några tecken på att trångboddhet enligt den så kallade norm 3 har effekter på vare sig vuxnas eller barns hälsa, eller på barns skolresultat. Analysen har även omfattat en snävare definition av trångboddhet, men inte heller i dessa fall har hälsa eller studieresultat påverkats negativt.

Riksrevisionen bedömer därför att bostadsbidragets utformning inte föranleder negativa samhällsekonomiska effekter och därmed kan anses vara motiverad. Samtidigt lyfter Riksrevisionen fram vikten av att trångboddhetsnormen är ändamålsenligt utformad.