Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• De två rekommendationer som berör Valmyndighetens verksamhet är lämnade utan åtgärd av regeringen. Valmyndigheten har vidtagit de åtgärder för ökad samverkan som är möjliga inom ramen för myndighetens nuvarande uppdrag.
• Regeringen har endast åtgärdat rekommendationen om att regeringen bör ta ställning till om det är önskvärt att öka andelen förtidsröster som räknas på valnatten, och det genom att inte anse att det är önskvärt att öka andelen förtidsröster som räknas på valnatten.
• De flesta problem som identifierades i granskningen kvarstår. Problemen med valsedlarna är ännu inte åtgärdade, även om det finns en överenskommelse i Tidöavtalet om att utreda frågan.
• Det som utvecklats har skett genom egna initiativ av Valmyndigheten, som utvecklat samverkan med länsstyrelserna och kommunerna, och som skrivit en frivillig vägledning för kommunerna.

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har bidragit till resultatet i och med att den tredje rekommen­dationen var utformad på så sätt att regeringen kunde uppfylla den redan i skr. 2019/20:141. Dessutom har Riksrevisionen genom rapporten spridit kunskapen om att valsedelssystemet bör reformeras. Detta har i och med regeringsskiftet och Tidöavtalet börjat ge resultat.

Granskningen verkar dock inte ha bidragit till resultatet vad gäller rekommen­dation ett, eftersom de förändringar som skett införts på Valmyndighetens eget bevåg utan regeringens explicita uppdrag. Rekommendation två är inte omhändertagen och där bedöms inte granskningen ha bidragit alls.

Riksrevisionens granskning 2019

Motivet till granskning var att ett väl avvägt och välfungerande valsystem är av fundamental betydelse för en välfungerande demokrati. Sverige har fått kritik av internationella organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för bristande skydd av valhemligheten i samband med att väljare plockar valsedlar inför röstning. Sedan den 1 januari 2019 finns ett nytt regelverk gällande platsen för valsedlarna och det är angeläget att granska hur detta har implementerats. Det har också uppmärksammats att mandatfördelningen har justerats mycket i samband med att det slutliga valresultatet har fastställts.

Den övergripande granskningsfrågan var om regeringens och de statliga valmyn­dig­­heternas arbete med att genomföra val var ändamålsenligt utformat. Gransk­ningen hade fokus på tre väsentliga aspekter av valförfarandet, nämligen skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att genomföra sammanräkningen.

Granskningsfrågorna var följande:

• Är valhemligheten i vallokalerna ändamålsenligt skyddad mot bakgrund av bestämmelsen om avskärmning av valsedlar?
• Är de preliminära valresultaten träffsäkra i tillräcklig omfattning?
• Blir valresultaten klara i godtagbar tid?

Valhemligheten skyddas enligt väljarna väl i vallokalerna, särskilt med den nya avskärmningen av valsedlarna. Samtidigt orsakar avskärmningarna en rad problem i vallokalerna, med betydande risker för valdeltagandet framöver. Riksrevisionen bedömer att de preliminära valresultaten är rimligt träffsäkra i förhållande till det slutliga valresultatet. Samtidigt finns det utrymme för att ytterligare öka träffsäkerheten i dessa. Skillnaden mellan de preliminära och de slutliga valresultaten har ökat i de senaste valen. Utvecklingen går därmed åt motsatt håll jämfört med lagstiftarens intention, men enligt vår bedömning inte i någon alarmerande takt.

Avsaknaden av samverkan mellan kommunerna har framträtt på ett påtagligt sätt när det gäller arbetet med att ta fram lämpliga avskärmningar för att bevara val­hem­ligheten. Med utvecklad samverkan mellan dem, såväl som mellan kommun­­­erna, länsstyrelsen och Valmyndigheten, skulle arbetet med att genom­föra val kunna bli mer ändamålsenligt.

Granskningen visar också att valresultaten blir klara inom de tidsgränser som riksdagen bedömt som rimliga. Länsstyrelsernas arbete med att slutligt räkna rösterna och protokollföra resultatet tar emellertid allt längre tid. Vår bedömning är att trenden är så pass svag att den inte medför någon större risk för att tidsgränserna för när valresultaten behöver vara klara skulle överträdas.

Många av de problem som iakttagits i samband med granskningen kan kopplas till det svenska systemet för valsedlar. Ett förändrat valsedelssystem har enligt vår bedömning potential att innebära en avsevärd lättnad i administrationen av röster. Det skulle kunna leda till fler räknade röster under valnatten, färre avvikelser mellan de preliminära valresultaten och slutresultatet, och ett snabbare protokoll­fört valresultat. Med ett annat system för valsedlar skulle avskärmning av valsedel­ställ sannolikt inte behövas. Ett system med färre valsedlar skulle dessutom kunna minska valsedelssystemets miljöpåverkan.

Mot bakgrund av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningen rekommenderar vi regeringen följande:

• Ge Valmyndigheten i uppdrag att bereda möjlighet för samverkan mellan Valmyndigheten, länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna.
• Se över Valmyndighetens roll och ansvar. Översynen bör innefatta frågan om Valmyndigheten ska ges möjlighet att meddela riktlinjer till länsstyrelser och kommunala valnämnder.
• Ta ställning till huruvida det är önskvärt att öka andelen förtidsröster som räknas på valnatten.
• Ta initiativ till en bred översyn av valsedelssystemet i syfte att avgöra hur ett alternativt valsedelssystem skulle kunna utformas inför kommande val i Sverige.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i januari 2019 till och med november 2023, då uppföljningen påbörjades.

Materialet som samlats in utgörs av information från två telefonsamtal och ett skriftligt svar via e-post, samt informationen i en offentlig utredning, en presentation från Valmyndigheten med namnet ”Erfarenheter från valen 2022” och information från Valmyndighetens och Ekonomistyrnings­verkets hemsidor.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

I skr. 2019/20:141 redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Regeringen uppgav att Riksrevisionens övergripande slutsats var att regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val i huvudsak är ändamålsenligt utformat, samtidigt som det finns utrymme för förbättringar i syfte att öka ändamålsenligheten i arbetet. Bland annat skulle arbetet underlättas genom ökad samverkan mellan valmyndigheterna på central, regional och lokal nivå. Vidare skulle ett antal problem som iakttagits i granskningen sannolikt kunnat undvikas genom ett annat system för valsedlar. Riksrevisionen lyfte också frågan om att öka andelen förtidsröster som räknas i vallokalerna på valnatten i syfte att förbättra träffsäkerheten i de preliminära valresultaten.

Regeringen uppger sig välkomna Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i rekommendationerna som syftar till att underlätta det lokala arbetet med att genomföra val. Regeringen ansåg dock inte att det finns tillräckliga skäl för att ta initiativ till en bredare översyn av valsedelsystemet. Däremot ansåg regeringen att det finns anledning att utreda behovet av mindre förändringar inom ramen för det nuvarande systemet och har därför beslutat att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda delar av valsystemet. Regeringen bedömer att det i nuläget inte finns skäl att öka andelen förtidsröster som hanteras i vallokalerna.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis omhändertagna

Valmyndigheten har vidtagit åtgärder för ökad samverkan

I en genomgång av Valmyndighetens samtliga regleringsbrev sedan 2019 visar det sig att Valmyndigheten inte har getts i uppdrag att bereda möjlighet för samverkan mellan Valmyndigheten, länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna. Regeringen har inte heller, i särskild ordning, givit Valmyndigheten något uppdrag om samverkan.

Valmyndigheten uppger dock att samverkan har förbättrats mellan Valmyndigheten, länsstyrelserna och valnämnderna i de större kommunerna. Det är alltjämt problematiskt med samarbetet med valnämnderna i de mindre kommunerna, vilket beror av att valnämnderna där har en verksamhet som beror av om det finns ett val som är nära förestående.

Eftersom Valmyndigheten inte getts det uppdrag som Riksrevisionen föreslog, men myndigheten ändå vidtagit de ytterligare åtgärder som är möjliga inom ramen för sitt nuvarande uppdrag, får rekommendationen anses vara delvis omhändertagen.

Regeringen har inte sett över Valmyndighetens roll och ansvar

I en genomgång av Valmyndighetens samtliga regleringsbrev sedan 2019 visar det sig att Valmyndigheten inte har getts i uppdrag att se över Valmyndighetens roll och ansvar. I en genomgång av direktivet (2020:30) till den parlamentariska kommittén "Stärkt skydd mot manipulationer av valsystemet", finns inget uppdrag att se över Valmyndighetens roll och ansvar.

Valmyndigheten uppger att de ännu inte har föreskriftsrätt. Myndigheten har på egen hand tagit fram en vägledning som är frivillig för kommunerna att följa. Av detta följer att vissa av kommunerna följer vägledningen medan vissa avstår. Myndigheten uppger att enhetligheten i valadmin­istrationen skulle öka om Valmyndigheten gavs föreskriftsrätt. Man har också föreslagit i sina egna uppföljningar att det vore önskvärt att den egna myndigheten ges utökad föreskriftsrätt.

Regeringen har inte sett över Valmyndighetens roll och ansvar. Riksrevi­sionens rekommendation är därför inte omhändertagen.

Regeringen har bedömt att det inte finns skäl att öka andelen förtidsröster som hanteras i vallokalerna

I skr. 2019/20:141 uppgav regeringen att de bedömde att det i nuläget inte fanns skäl att öka andelen förtidsröster som hanteras i vallokalerna. Regeringen har därför helt omhändertagit Riksrevisionens rekommen­dation.

Initiativ har tagits till en bred översyn av valsedels­systemet, dock inte av regeringen

Valmyndigheten har i flera sentida erfarenhetsrapporter påtalat valsedels­systemets potentiella risker och önskat att systemet utreds. I erfarenhets­rapporten från valen 2022 lyfter Valmyndigheten fram fem områden som behöver förbättras inför framtida val. För det första påtalar Valmyndigheten återigen behovet av en förändring av valsedelssystemet, vilket man menar skulle minimera flera av de problem och risker som uppkommer i de svenska valen.

I Tidöavtalet från oktober 2022 står följande: ”Tillsätt en parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över dagens svenska valsystem med partispecifika valsedlar och dess påverkan på demokratin avseende exempelvis valdel­tagande och rättssäkerhet, med beaktande av Valmyndighetens tidigare synpunkter. Utredningen bör också ha i uppdrag att analysera för- och nackdelarna med ett system med gemensamma valsedlar, samt och inhämta kunskap från länder som i dag har sådana system”.

Valmyndigheten presenterade under ett föredrag i Almedalen 2023 ett förslag till ny valsedel.

Tidöavtalet, som varande samarbetsavtal mellan partierna i en majo­ritets­koalition i riksdagen, får anses vara ett steg på vägen mot att Riksrevisionens rekommendation ska omhändertas. Bedömningen är därför att rekommendationen delvis har omhändertagits.