Uppföljning
Sammanfattande bedömning
Riksrevisionens granskning av styrningen av ämneslärarutbildningarna vid Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Gävle föranleddes av en sedan länge framförd kritik mot kvaliteten på just ämneslärarutbildningarna. Såväl den långa ämneslärarutbildningen som den kortare kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) inkluderades i granskningen.
Slutsatsen var att samtliga granskade lärosäten hade utrymme för en förbättrad styrning av sina ämneslärarutbildningar. De främsta bristerna bestod av en otydlig ansvarsfördelning mellan olika involverade aktörer, en ineffektiv samordning samt att studenternas omdömen av utbildningarna inte togs så väl tillvara.
Samtliga lärosäten uppger att de vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de problem som granskningen noterade, oftast i linje med de rekommenderade insatserna. Lärosäten uppger även att de vidtagna åtgärderna har medfört förbättringar i verksamheten, till exempel ökad transparens mellan olika delar i utbildningen. Det är dock för tidigt att slå fast om de vidtagna åtgärderna har varit tillräckliga. Samtliga lärosäten uppger att granskningen varit till nytta.
Granskningens bidrag till resultatet
Bedömningen är att granskningen har medfört att de granskade lärosätena har initierat olika åtgärder för att komma till rätta med de problem som presenterades i granskningsrapporten.
Uppföljning av granskningen
Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i februari 2019 till och med januari 2025, då uppföljningen avslutades.
Vi har skickat skriftliga förfrågningar till de tre lärosäten som granskades samt till Utbildningsdepartementet. Det sistnämnda hade ingen rekommendation riktad till sig i rapporten.
Riksrevisionens granskning från 2020 i korthet
För elever i skolan är det viktigt att få undervisning av lärare som genomgått en utbildning av hög kvalitet. Ämneslärarutbildningen har under en längre tid kritiserats från flera håll. Ämneslärarprogram har bland annat uppfattats ha svårt att förmedla kunskaper kring yrkets praktik, och det har framhållits att de teoretiska och praktiska delarna inte är i balans eller sammanhängande. Inte heller denna kritik är ny, utan har förekommit under en längre tid.
Utmaningar i styrningen av utbildningen är en möjlig förklaring till att problemen framstår som svåra att åtgärda. Riksrevisionen har granskat om styrningen på Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet ger ämneslärarprogram och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) goda förutsättningar att utvecklas.
Granskningen visade att även om lärosätena har olika förutsättningar att styra ämneslärarprogram och KPU så har samtliga utrymme att utveckla styrningen. De viktigaste iakttagelserna var att:
- ansvarsfördelningen är ibland otydlig på lärosätena
- samordningen mellan involverade aktörer behöver bli mer effektiv
- studenters syn på utbildningen kan bättre tas tillvara.
Granskningen visar att styrningen fungerade olika bra på de tre lärosätena. För att bidra till en ökad kvalitet i ämneslärarprogrammen och KPU behöver lärosätena därför i olika grad tydliggöra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och i högre utsträckning ta tillvara studenternas erfarenheter i styrningen. Brister i styrningen kan vara en av flera förklaringar till den bestående kritiken som riktats mot utbildningen.
För att förbättra styrningen så att den bidrar mer effektivt till högre kvalitet i ämneslärarprogrammen och KPU lämnade Riksrevisionen följande rekommendationer:
Högskolan i Gävle och Stockholms universitet
- Utveckla formerna för att beakta studenternas erfarenheter av utbildningen. Studenterna måste i högre grad involveras i utvecklingen av utbildningen, och lärosätena behöver därför utveckla fungerande former för studentinflytande.
Högskolan i Gävle
- Ta fram strukturer för att ytterligare involvera ansvariga för ämnen och utbildningsvetenskaplig kärna i styrningen av ämneslärarprogrammen och KPU. Nyttan av utökat samarbete bör avvägas mot ökade kostnader. Samarbetet ska riktas mot konkret utvecklingsarbete av utbildningarnas kvalitet.
- Klargör akademirådets roll i styrningen av utbildning. I det ingår att tydliggöra akademirådets relation till övriga aktörer, särskilt utbildnings- och forskningsnämnden.
Linnéuniversitetet
- Säkerställ att det finns en tydlig ansvarsfördelning och tydliga beredningsvägar för utbildning till ämneslärare inom samtliga fakulteter och institutioner som bedriver utbildningen. Exempelvis behövs funktioner med ansvar för respektive ämne som kan delta i samordningen av ämneslärarprogrammen och KPU.
- Säkerställ effektiva kommunikationsvägar mellan nämnden för lärarutbildning, programrådet, kansliet för lärarutbildning och samtliga fakulteter och institutioner som bedriver utbildning till ämneslärare.
Stockholms universitet
Stockholms universitet behöver klargöra ansvarsförhållanden för utbildningarna och öka effektiviteten i samordningen. Mer konkret innebär det följande:
- Klargör vilken funktion som ansvarar för att driva programövergripande utvecklingsarbete för ämneslärarprogrammen och KPU. Överväg att ge programråden en mer framträdande roll och effektivisera deras arbete genom att:
- minska antalet programråd med ansvar för ämneslärarprogrammen och KPU
- stärka programrådens relation till lärarutbildningsberedningarna
- ge programråden ett större ansvar för att bereda utbildningsplaner.
- Tydliggör i övrigt relationer mellan programråden, programansvariga institutioner och lärarutbildningsberedningar.
Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade
Såväl regering som riksdag välkomnade Riksrevisionens rapport och utgick ifrån att de berörda lärosätena tar del av revisionens rekommendationer.[1]
De tre lärosätena som granskades och som mottagit rekommendationer har alla uppgivit att de haft nytta av rapporten. Samtliga har vidtagit åtgärder för att hantera i alla fall några av de rekommendationer de mottagit.
Utmaningar i arbetet med att involvera studenterna kvarstår
Inget av lärosätena har fått detta till stånd. Stockholms universitet erbjuder alltid platser för studentrepresentanter i de beredande och beslutande organen, men många av de platserna är vakanta. Lärosätet uppger inte att de med anledning av Riksrevisionens granskning har vidtagit några åtgärder för att i högre grad involvera studenter. Högskolan i Gävle har sedan 2020 formaliserat studentdeltaganden i olika instanser inom hela högskolan. Studentdeltagandet är fortfarande lågt, men högskolan arbetar för att öka delaktigheten.
Högskolan i Gävle har förbättrat samarbetet och klargjort roller
Högskolan i Gävle har infört flera uppdelningar och strukturer för att förbättra samarbetet mellan de olika delarna inom ämneslärarprogrammen och KPU. Akademiråden har ersatts av akademinämnder med tydligt definierade uppdrag.
Ny organisation för ökad kommunikation på Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet har genomfört en utredning om styrning och organisering av lärarutbildningen, samt en därpå följande konsekvensutredning. Därefter har en uppdragsbeskrivning tagits fram och beslutats om. En ny programrådsorganisation har dessutom införts bland annat för att medge ökad kommunikation.
Stockholms universitet har infört ny organisation för effektiv styrning
Stockholms universitet har vidtagit åtgärder genom en omorganisation av lärarutbildningen vid universitetet med syfte att effektivisera styrning och beredningsgång, tydliggörande av ansvarsförhållanden samt effektivisering av samordningen av utbildningarna.
Referenslista
Betänkande 2020/21UbU21, Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet.
- [1] Betänkande 2020/21UbU21, Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet.