Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Finansinspektionen välkomnade granskningen och deklarerade att man skulle vidta ett antal åtgärder för att tillgodose Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen framhöll att man skulle följa upp detta i myndighetsdialogen, vilket man också gjort. Uppföljningen visar att Finansinspektionen har vidtagit flera åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Sammantaget framstår det därmed som mycket troligt att granskningen har bidragit till Finansinspektionens åtgärder.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i juni 2019 till och med december 2024, då uppföljningen avslutades.[1] I uppföljningen har information inhämtats genom dels regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport samt finansutskottets betänkande,[2] dels skriftliga frågor till Finansinspektionen respektive Finansdepartementet.[3] Därutöver har Finansinspektionens årsredovisningar för åren 2021–2023 gåtts igenom tillsammans med regeringens regleringsbrev till myndigheten för perioden 2021–2024.

Riksrevisionens granskning från 2020 i korthet

Riksrevisionens granskning avsåg om Finansinspektionen bedrev ett effektivt arbete för att motverka intressekonflikter inom myndigheten.[4] Finansinspektionen utfärdar regler, beviljar tillstånd och utövar tillsyn gentemot finansbranschen. Samtidigt har myndigheten ett omfattande personalutbyte med branschen. Granskningen visade att var tredje chef på Finansinspektionen kom från finansbranschen och två av tre fick anställning där när de slutade på myndigheten. Hälften av handläggarna kom från finansbranschen och ungefär lika många gick dit när de slutade på myndigheten. På vissa tillsynsavdelningar inom område Bank hade tre av fyra handläggare rekryterats från finansbranschen. Hälften av myndighetens personal hade varit anställda i högst tre år.

Ett omfattande personalutbyte mellan Finansinspektionen och finansbranschen riskerar att undergräva förtroendet för myndighetens förmåga att utföra sitt uppdrag effektivt och utan att ta otillbörliga hänsyn. Såväl OECD som en omfattande internationell forskning har lyft fram sådana risker. Enligt Riksrevisionens granskning underströk detta vikten av att Finansinspektionen dels vidtar effektiva åtgärder mot riskerna för intressekonflikter, dels öppet och tydligt redovisar hur dessa åtgärder tillämpas och fungerar.

Granskningen visade att de flesta handläggarna inom kärnverksamheten ansåg att myndigheten hade ett välfungerande system för att motverka jäv och intressekonflikter, och att det hade skett en uppstramning under senare år. De uppgav också att de kände till myndighetens regler om intressekonflikter. Samtidigt efterlyste både chefer och handläggare mer utbildning om statlig värdegrund och intressekonflikter. Det saknades också förtydligande exempel på intressekonflikter vilket gav ett betydande utrymme att tolka bestämmelserna på olika sätt.

Finansinspektionens ledning betonade starkt vikten av att personalen i sitt dagliga arbete diskuterar och reflekterar över statstjänstemannarollen och risken för intressekonflikter. Detta lyftes fram som ett av de viktigaste instrumenten för att motverka intressekonflikter. Samtidigt påpekade var tredje handläggare att deras närmsta chef inte tagit initiativ till sådana diskussioner, och var fjärde handläggare tyckte inte att frågorna diskuterades tillräckligt mycket.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att Finansinspektionen behövde göra mer för att motverka risken för intressekonflikter. Myndigheten hade de viktigaste verktygen på plats i form av regler, riktlinjer och arbetsprocesser men behövde öka sina insatser för att de ska tillämpas som det är tänkt och med önskat resultat. Det handlade framför allt om att öka utbildnings- och informationsinsatserna samt mer uppföljning och kontroll.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till Finansinspektionen:

• Öka utbildnings- och informationsinsatserna om intressekonflikter och statstjänstemannarollen. Det bör finnas utbildningsmoment som all operativ personal ska genomgå med viss regelbundenhet och myndigheten bör underlätta för personalen att tolka bestämmelserna om intressekonflikter.
• Utveckla kontroll och uppföljning av hur myndighetens regler och insatser för att motverka intressekonflikter tillämpas och fungerar i praktiken. I detta bör ingå att noggrant följa arbetet inom ramen för myndighetens berednings- och beslutsprocesser.
• Dokumentera anmälningar och beslut i ökad utsträckning när det gäller frågor om jäv, bisysslor och andra intressekonflikter.

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer är till stora delar hanterade

I sin skrivelse till riksdagen meddelade regeringen att Finansinspektionen hade lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport. Regeringen konstaterade att Finansinspektionen välkomnade Riksrevisionens rapport och att man var medveten om de utmaningar som ett högt personalutbyte med finansbranschen innebär. Vidare konstaterade Finansinspektionen att myndigheten skulle vidta ett antal åtgärder för att tillgodose Riksrevisionens rekommendationer.[5]

Regeringen instämde i Riksrevisionens konstaterande att personalflöden till och från den privata sektorn kan leda till intressekonflikter som Finansinspektionen behöver hantera och följa upp. Regeringen instämde även i att välfungerande processer har en strategisk betydelse för myndighetsutövningen och att det fanns anledning att noggrant följa frågan. Regeringen såg också positivt på den åtgärdsplan som Finansinspektionen presenterat och man avsåg att följa upp denna inom ramen för myndighetsstyrningen.[6]

Finansutskottet noterade att regeringen avsåg att följa upp frågan om Finansinspektionens personalomsättning inom ramen för myndighetsstyrningen och såg därför inga skäl för riksdagen att ta några ytterligare initiativ, utan föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.[7]

Finansinspektionen välkomnade granskningen och deklarerade att man skulle vidta ett antal åtgärder för att tillgodose Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen framhöll att man skulle följa upp detta i myndighetsdialogen, vilket man också gjort. Uppföljningen visar att Finansinspektionen har vidtagit flera åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Sammantaget framstår det därmed som mycket troligt att granskningen har bidragit till Finansinspektionens åtgärder.

Finansinspektionens åtgärder har med stor sannolikhet minskat risken för intressekonflikter i myndighetens verksamhet. Men i vilken utsträckning så är fallet går inte att bedöma. Risken för intressekonflikter kan heller inte helt elimineras utan ställer krav på ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att säkerställa en opartisk myndighetsutövning.

Utbildnings- och informationsinsatserna om intressekonflikter och statstjänstemannarollen har ökat

Regeringen instämde i Riksrevisionens slutsats att Finansinspektionen behövde satsa mer på att utbilda och informera personalen om intressekonflikter, statlig värdegrund och statstjänstemannarollen. En sådan satsning skulle enligt regeringen rymmas inom befintliga anslagsramar. Liksom Riksrevisionen såg regeringen positivt på de planer med olika initiativ som Finansinspektionen hade aviserat under granskningen.

I sin skrivelse konstaterade regeringen att Finansinspektionen skulle ta fram en fördjupad utbildning om bisysslor, jäv och andra intressekonflikter som skulle hållas för myndighetens samtliga medarbetare. Vidare angavs att Finansinspektionen skulle genomföra dilemmaövningar under ledning av Statskontoret under våren 2021. Detta som ett led i att ytterligare fokusera på den statliga värdegrunden.[8]

Uppföljningen visar att Finansinspektionen i enlighet med sina planer har tagit fram en fördjupad utbildning om bisysslor, jäv och andra intressekonflikter, inklusive korruption. Utbildningen hölls första gången under våren 2021 och riktade sig till samtliga medarbetare. Utbildningen ingår sedan dess i avdelningen Myndighetsjuridiks ordinarie utbildningspaketet och hålls vid behov. Finansinspektionen har även tagit fram en e-utbildning om god förvaltningskultur och statens värdegrund samt flera e-utbildningar om diarieföring. Under våren 2021 genomförde Finansinspektionen tillsammans med Statskontoret även de planerade dilemmaövningarna. I ett första led hölls dilemmaövningarna för cheferna som därefter höll motsvarande övningar för sina respektive medarbetare.[9]

Enligt regeringens skrivelse höll Finansinspektionen med Riksrevisionen om att det fanns skäl att ta fram information om vad en anställd bör tänka på när han eller hon deltar i en pågående rekryteringsprocess hos ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Likaså behövdes information om vilken funktion inom myndigheten som då kunde bistå den anställda med rådgivning och stöd.[10]

Av uppföljningen framgår att myndighetens etikråd har tagit fram relevanta frågor och svar om vad en anställd bör tänka på om han eller hon deltar i en pågående rekryteringsprocess hos ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Myndigheten har också inrättat avdelningen Myndighetsjuridik som ansvarar för att bistå de anställda med råd och stöd i dessa frågor. Därutöver tas frågan upp i interna utbildningar och vid behov även i andra sammanhang såsom personalmöten för hela myndigheten.[11]

Något förbättrad kunskap om hur myndighetens regler och insatser fungerar i praktiken

Enligt Riksrevisionens granskning behövde Finansinspektionen i ökad utsträckning följa upp och kontrollera att myndighetens regler och processer tillämpades så som det var tänkt och med önskat resultat. Regeringen instämde i Riksrevisionens slutsats att myndigheten bör följa upp hur de interna reglerna och riktlinjerna följs.[12]

Finansinspektionen framhöll att myndigheten skulle se över hur frågan om hur intressekonflikter utvärderas inom ramen för myndighetens processer (exempelvis undersökningsprocessen och sanktionsprocessen). Enligt myndigheten borde samtliga processer innehålla ett avslutande utvärderingsmoment med kontrollfrågor om hur jäv och andra intressekonflikter hade hanterats.[13]

För att ytterligare utveckla kontroll och uppföljning avsåg Finansinspektionen även att utreda lämpligheten i att i egen regi genomföra återkommande enkätundersökningar motsvarande den som Riksrevisionen gjorde i sin granskning. En sådan undersökning skulle enligt Finansinspektionen kunna ge ett gott underlag för uppföljning. Resultatet skulle vara värdefullt för att identifiera riskområden och för överväganden om hur arbetet lämpligast skulle bedrivas vidare, konstaterade myndigheten.[14]

Av uppföljningen framgår att Finansinspektionen i anslutning till en större revidering av myndighetens undersökningsprocess, lämnat förslag om att lägga till en rutin som ska säkerställa att eventuella jävssituationer fångas upp. Rutinen beräknas träda i kraft efter årsskiftet 2024/25 och ska utvärderas under senare delen av 2025.[15] Vidare framgår att Finansinspektionen har utrett möjligheten att införa återkommande enkätundersökningar i syfte att skapa underlag för uppföljningsinsatser. Efter övervägande har myndigheten i stället valt att varje år ha särskilda fokusveckor om styrdokumenten för bisyssla, jäv, mutor samt om anmälan av handel med finansiella instrument.[16]

När det gäller uppföljning och kontroll av hur reglerna tillämpas lyfter Finansinspektionen även fram följande åtgärder. 2022 granskade myndigheten i särskild ordning om samtliga medarbetare hade genomfört de årliga fokusveckorna samt relevanta e-utbildningar. Myndigheten har även genomfört vissa kontrollåtgärder avseende risken för intressekonflikter inom ramen för sin interna styrning och kontroll. De interna rutinerna för karantän i samband med uppsägning och vid nyanställning har också delvis setts över sedan Riksrevisionens granskning. Sammantaget bedömer myndigheten att dessa åtgärder bidrar till en ökad anmälningsfrekvens av jäv och bisyssla. Med utgångspunkt i dokumentationen av intressekonflikter kommer det enligt Finansinspektionen även i framtiden att vara aktuellt att överväga särskild uppföljning och kontroll. Sådana kan ske i form av engångsinsatser eller, vid behov, som återkommande regelbundna insatser.[17]

Ökad dokumentation av jäv, bisysslor och andra intressekonflikter

Regeringen höll med Riksrevisionen om att det finns situationer där krav på dokumentation är av särskild vikt för att kunna se vilka överväganden som har gjorts. Regeringen såg därför positivt på Finansinspektionens åtgärdsplan. Det gällde särskilt den information som myndigheten aviserade att man skulle ta fram om vad en anställd bör tänka på om han eller hon deltar i en pågående rekryteringsprocess hos ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Det gällde likaså informationen om vilken funktion inom myndigheten som kan bistå den anställda med rådgivning och stöd i sådana situationer.

Finansinspektionen instämde i Riksrevisionens slutsats att det fanns utrymme för förbättringar avseende Finansinspektionens dokumentation av de anställdas anmälningar om jäv och bisysslor. Myndigheten hade därför inlett en analys av olika alternativ för att dokumentera jäv, bisysslor och andra intressekonflikter.[18]

Uppföljningen visar att Finansinspektionen under våren 2021 reviderade sina riktlinjer för att öka dokumentationen av de anställdas anmälningar om jäv och bisysslor. Av riktlinjerna framgår hur jäv, muta och bisyssla ska kommuniceras till närmaste chef samt hur de i förekommande fall ska anmälas och dokumenteras. För att förtydliga hur dokumentation ska ske i olika situationer finns även de frågor och svar som etikrådet har tagit fram och som hela tiden fylls på med nya ställningstaganden.[19]

Referenslista

Bet. 2020/21:FiU48, Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter.

Riksrevisionen, Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter, 2020:18, Riksrevisionen, 2020.

Skr. 2020/21:93, Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter.