Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Uppföljningen visar att Riksrevisionens granskning har haft stor påverkan på det förbättringsarbete som Mediemyndigheten genomfört för att snabba på genomströmningen av ärenden. Arbetet med att se över de olika stegen i handläggningsprocessen genomfördes med anledning av Riksrevisionens granskning.

Granskningen gav myndigheten ny kunskap om att besluten behövde utvecklas med tydligare motiveringar. Efter granskningen har myndigheten vidtagit flera åtgärder för att utveckla motiveringarna till beslut så att det ska bli tydligare för både programföretag och allmänhet varför granskningsnämnden gör en viss bedömning.

Myndigheten har också arbetat med att uppdatera sina praxissamlingar, och utvecklar för närvarande en digital funktion för att kunna uppdatera informationen löpande. Den digitala funktionen beräknas vara klar i början av 2025. Digitaliseringen av praxissamlingarna är ett arbete som sannolikt hade gjorts även om granskningen inte hade genomförts.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisorns beslut att inleda granskningen i januari 2020 till och med januari 2025, då uppföljningen avslutades.

Information har inhämtats genom skriftliga frågor till kontaktpersonerna på Mediemyndigheten respektive Kulturdepartementet.

Riksrevisionens granskning från 2020 i korthet

Riksrevisionens granskning handlar om granskningsnämndens granskning av public service och omfattar MPRT, där granskningsnämnden för radio och tv utgör ett särskilt beslutande organ, regeringen och Regeringskansliet.

Motivet till granskningen var granskningsnämndens viktiga funktion i det svenska public service-systemet. För att allmänheten ska kunna känna förtroende för public service behöver det finnas en granskning av att programföretagen följer de regler som finns för sändningarna. Det ansvaret ligger hos granskningsnämnden.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att granskningsnämndens granskning fungerar på ett, i stort sett, ändamålsenligt sätt. Granskningen visade att granskningsnämnden hade en väl fungerande ärendehantering. Granskningen levde upp till höga krav på effektivitet och öppenhet. Handläggningstiderna hade dock ökat under senare år, och det fanns inte någon klar bild av vad ökningen berodde på. Långa handläggningstider gjorde det svårare för programföretagen att utreda anmälda inslag. Vidare saknades vissa beslutsmotiveringar. I rapporten lyfte Riksrevisionen fram att utfallet i enskilda ärenden blir onödigt svårt att förstå när motivering saknas.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer till MPRT:

• Ta fram en plan med en tydlig beskrivning av mål och medel för att korta granskningsnämndens handläggningstider. Planen bör utgå från en systematisk analys av de faktorer som påverkar handläggningstiderna under handläggningsprocessens olika faser.
• Utveckla motiveringarna i de beslut som fattas av en ordförande, utan nämndsammanträde, för att öka förståelsen för nämndens beslut hos anmälare och allmänhet.
• Uppdatera praxissamlingarna oftare, för att göra det lättare för programföretagen att göra rätt.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är helt hanterade

I det här avsnittet redovisar vi information från uppföljningen. Vi redovisar också bedömningar av i vilken utsträckning granskningen påverkade de åtgärder som vidtogs.

Sammantaget bedöms granskningen ha haft stark påverkan på granskningsnämndens verksamhet, framför allt genom de förändringar som har genomförts för att korta handläggningstiderna, och för att utveckla motiveringarna till nämndens beslut. Enligt uppgift från Mediemyndigheten har granskningen varit ett betydelsefullt bidrag till arbetet med att förbättra granskningsnämndens verksamhet. Samtliga Riksrevisionens rekommendationer bedöms vara hanterade.

Myndigheten har analyserat sina handläggningstider
Mediemyndigheten har vidtagit flera åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. När det gäller problemet med långa handläggningstider har myndigheten, i linje med Riksrevisionens rekommendation, gjort en analys av handläggningsprocessen och de faktorer som påverkar handläggningstiderna. Resultatet har lett dels till tillfälliga punktinsatser för att arbeta ner ärendemängden, dels till en löpande översyn av rutinerna för att förbättra genomströmningen av ärenden.[2] Under 2021 ökade handläggningstiderna. Därefter bedömer myndigheten att arbetet med att systematiskt följa upp handläggningstider och vidta åtgärder har gett resultat. Handläggningstiderna i nämndärenden, som är de mest tidskrävande ärendena, har förbättrats i såväl absoluta tal som i relation till det ökade antalet ärenden. När det gäller ordförandeärenden ligger dessa på ungefär samma genomsnittliga handläggningstid som under granskningen. Båda ärendeslagen ligger numera på en genomsnittlig handläggningstid som är under myndighetens egen målsättning. Myndigheten bedömer att problemen med långa handläggningstider är åtgärdade och har vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att handläggningstiderna hålls nere.[3] Antalet ärenden har ökat på senare år vilket gör det angeläget att Mediemyndigheten fortsätter att följa utvecklingen av nämndens handläggningstider.

Arbetet med beslutsmotiveringar har utvecklats
Mediemyndigheten har också arbetat med att utveckla sina beslutsmotiveringar i linje med Riksrevisionens rekommendation. Myndigheten uppger att de har byggt ut sina motiveringar till beslut. Det handlar till exempel om att det ska framgå vad som gör att nämnden har kommit fram till sin slutsats. För att åstadkomma förändring har myndigheten till exempel arbetat med workshoppar och utbildningar i hur man skriver tydliga beslut, och utvecklat samarbetet mellan sakkunniga och områdesansvariga.[4] Det mesta talar för att detta är åtgärder som vidtagits på grund av granskningen, eftersom myndigheten inte hade kunskap om bristerna i sina beslutsmotiveringar innan granskningen. Det är viktigt att Mediemyndigheten följer upp att åtgärderna leder till beslut med tydligare motiveringar.

En digital lösning ska göra det enklare att uppdatera praxissamlingarna

Riksrevisionen rekommenderade att praxissamlingarna skulle uppdateras oftare. En uppdatering av praxissamlingarna gjordes snart efter granskningen.[5] Vår bedömning är att praxissamlingarna skulle ha uppdaterats även om granskningen inte hade genomförts. Eventuellt kan granskningen ha bidragit till att arbetet gick fortare, genom att skapa ett visst tryck på myndigheten att prioritera arbetet. Myndigheten arbetar för närvarande med att ta fram en digital praxissamling på webben. Precis som de tryckta versionerna av praxissamlingarna, kommer den digitala funktionen innehålla beskrivningar av nämndens ärenden, och de regler som gäller, samt hur dessa har tolkats av nämnden. De digitala praxissamlingarna kan uppdateras löpande, vilket gör det enklare för myndigheten att uppdatera praxissamlingarna oftare, i linje med Riksrevisionens rekommendation. Arbetet är i slutfasen och den digitala funktionen beräknas finnas tillgänglig på myndighetens webbplats i början av 2025. Den här förändringen hade sannolikt gjorts, även om granskningen inte hade genomförts. Planeringen för en digital praxissamling har pågått länge.[6]

Regeringen har följt upp myndighetens åtgärder

Rekommendationerna omfattade inte regeringens arbete. Regeringen angav dock i sin skrivelse, som svar på rapporten, att den avsåg följa MPRT:s arbete med att ta hand om rekommendationerna.[7] Konstitutionsutskottet uttryckte i sitt betänkande att det var värdefullt att Riksrevisionen granskat granskningsnämndens verksamhet, och utskottet förutsatte att regeringen skulle följa MPRT:s arbete med Riksrevisionens rekommendationer.[8] Riksrevisionens uppföljning visar att Kulturdepartementet har följt upp myndighetens åtgärder med anledning av rapporten genom myndighetsdialogen.[9]

Referenslista

Skr. 2020/21:116, Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service.

Bet. 2020/21:KU29, Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service.

Rskr 2020/21:355.