Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• Granskningen visade att det fanns grundläggande och systematiska brister i Kommerskollegiums arbete med informationsinhämtning av företags erfarenheter av handelshinder och hinder på den inre marknaden. Granskningen visade att informationsinhämtningen inte inriktade sig på representativ information och det samlade svenska intresset. Kommerskollegium följde inte heller systematiskt upp informationsinhämtning och stöd till företag för att utveckla verksamheten. Detta är en förlust givet att Kommerskollegiums stöd är uppskattat av de företag som har kännedom om det. Men stödet är inte väl känt bland företag. Granskningen visade också att regeringens och Kommerskollegiums återrapportering inte gav en tydlig bild av verksamhetens produktivitet, effektivitet och kvalitet. Riksrevisionen menade i granskningen att regeringen och Kommerskollegium kunde dra lärdomar av EU-kommissionens rapportering till Europarlamentet om handelsfrågor.
• Riksrevisionens rekommenderade regeringen att säkerställa att Kommerskollegium arbetar med att inhämta representativ information om företagserfarenheter utifrån det samlade svenska ekonomiska intresset och arbetar för att öka företags kännedom om myndigheten. Riksrevisionen rekommenderade också regeringen att ge tydliga återrapporteringskrav till Kommerskollegium avseende Solvit så att de nyckeltal och jämförelser som EU-kommissionen använder framgår och används i bedömningen av det svenska Solvit-centrumets verksamhet. Riksrevisionen rekommenderade också regeringen att komplettera sin resultatredovisning till riksdagen med tillgänglig information om handelshinder och Kommerskollegiums arbete och i detta avseende ta intryck av EU-kommissionens rapportering till Europaparlamentet. Riksrevisionen lämnade rekommendationer till Kommerskollegium om att säkerställa att inhämtad information om företagserfarenheter är representativ så att det samlade svenska intresset beaktas, och att utveckla informationsinhämtningen genom att pröva och följa upp olika metoder i dialog med företag och näringsliv. Kommerskollegium rekommenderades också att bedöma företags kännedom om myndigheten och pröva och utvärdera insatser för att öka kännedomen om och företags användning av myndighetens produkter och tjänster. Slutligen rekommenderade Riksrevisionen Kommerskollegium att, i verksamhetsplaneringen, i större utsträckning och tydligare inkludera uppföljning och utvärdering avseende informationsinhämtning, informationsanvändning och stöd. Regeringen och Kommerskollegium har agerat i linje med rekommendationerna i rapporten. Regeringen beslutade efter tillkännagivande från riksdagen om en åtgärdsplan i syfte att säkerställa att Riksrevisionens rekommendationer följdes upp på ett systematiskt och strukturerat sätt. Åtgärdsplanen omfattade bland annat justering av Kommerskollegiums regleringsbrev. Kommerskollegium har tagit fram skrivelser som beskriver myndighetens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.
• Den granskade verksamheten har delvis förbättrats. Redovisningen av verksamheten har förbättrats.
• Det grundläggande problemet med Kommerskollegiums informationsinhämtning kvarstår troligtvis åtminstone delvis även om åtgärder vidtagits. Det exporterande näringslivet omfattar många och heterogena företag, och det är en komplex och svår uppgift att nå ut till så många som möjligt. Detta kräver långsiktigt arbete och behöver omfattas av ändringar bortom enskilda års regleringsbrev.

Granskningen har lett till ett antal konkreta åtgärder av regeringen och Kommerskollegium i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Kommerskollegium har inlett ett arbete som omfattar en vägledning om att beakta näringslivets intressen i myndighetens utredning och analys. En kvarvarande problematik är hur integrerade åtgärderna är på längre sikt, med avseende på mer permanenta effekter. Företrädare för Utrikesdepartementet har i samband med uppföljningsarbetet fört fram reflektionen och synpunkten att det på sikt kan finnas skäl att överväga att integrera de frågor som väcks i granskningen i mer ordinarie styrning.

Granskningens bidrag till resultatet

Överlag är det tydligt att såväl regeringen som Kommerskollegium vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Kommerskollegium har vidtagit åtgärder som en direkt följd av granskningen. Dessa har som följd av regeringens styrning till följd av riksdagens tillkännagivande rapporterats av Kommerskollegium i två särskilda skrivelser från februari respektive september 2021.

Riksrevisionens granskning 2020

Riksrevisionen har granskat om Kommerskollegium utgår från det samlade svenska ekonomiska intresset i delar av verksamheten som har betydelse när myndigheten verkar för frihandel och fri rörlighet på EU:s inre marknad och beaktar näringslivets intressen. Granskningen omfattade regeringen, Regeringskansliet, Utrikesdepartementet och Kommerskollegium.

Granskningen gjordes mot bakgrund av handelspolitiska mål, såsom högsta möjliga frihandel, en effektiv inre marknad i EU och ökade handelsutbyten mellan Sverige och världen. Granskningen motiverades av att svenska företag verkar på internationella marknader med utmaningar som förblir olösta, och att handelsavtalen, som blir allt fler, behöver fungera och användas.

De delar av Kommerskollegiums verksamhet som granskades var informationsinhämtning om företags erfarenheter, användning av information om företags erfarenheter, stöd till företag och rapportering av verksamheten.

Granskningen visade att Kommerskollegium inte inriktat sin informationsinhämtning om företags erfarenheter på representativ information och det samlade svenska ekonomiska intresset. Myndigheten följde vidare inte systematiskt upp informationsinhämtning och stöd till företag för att utveckla verksamheten. Kommerskollegiums analys är ett stöd till företag som var okänt, men uppskattat av dem som kände till det.

Granskningen visar också att regeringens och Kommerskollegiums återrapportering inte gav en tydlig bild av verksamhetens produktivitet, effektivitet och kvalitet. Både Regeringen och Kommerskollegium kan i detta dra lärdomar av EU-kommissionens rapportering till Europaparlamentet om handelsfrågor.

Granskningen innehöll rekommendationer till regeringen, Regeringskansliet och Kommerskollegium.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i april 2019 till och med november 2023, då uppföljningen påbörjades. Uppföljningen bygger på regeringens skrivelse, riksdagens betänkande, regeringens åtgärder med anledningen av riksdagens tillkännagivande, skriftliga uppgifter och underlag från Utrikesdepartementet och Kommerskollegium som inhämtades av Riksrevisionen under uppföljningsarbetet.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

I sin skrivelse instämde regeringen helt eller delvis i flera av Riksrevisionens bedömningar och bedömde att det fanns utrymme för att förbättra och vidareutveckla Kommerskollegiums arbete med handelshinder. Regeringen avsåg att beakta Riksrevisionens rekommendationer och se över styrning och uppföljning av Kommerskollegiums arbete med handelshinder samt se över regeringens redovisning till riksdagen. Detta gällde också Kommerskollegiums arbete med informationsinhämtning och förbättring av företagens och andra aktörers kännedom om myndigheten.

I näringsutskottets betänkande föreslog utskottet ett tillkännagivande. Regeringen borde enligt utskottet ta fram en åtgärdsplan för hur den avsåg att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen återkom i september 2022 med en sådan åtgärdsplan i syfte att säkerställa att Riksrevisionens rekommendationer följdes upp på ett systematiskt och strukturerat sätt. Åtgärdsplanen omfattade justering av Kommerskollegiums regleringsbrev, begäran av information från Kommerskollegium och uppföljning med anledning av informationen. I åtgärdsplanen noteras också Kommerskollegiums interna arbete med anledning av de rekommendationer som Riksrevisionen riktat till myndigheten.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är omhändertagna med konkreta åtgärder

Kommerskollegium har utvecklat sitt arbete med informationsinhämtning om företags erfarenheter och med ökad kännedom om myndigheten

I granskningen rekommenderade Riksrevisionen regeringen att säkerställa att Kommerskollegium dels arbetar med att inhämta representativ information om företagserfarenheter utifrån det samlade svenska ekonomiska intresset, och dels arbetar för att öka företags kännedom om myndigheten. En liknande rekommendation riktades också direkt till Kommerskollegium.

I regeringens åtgärdsplan ingick att justera regleringsbrevet för 2022 så att det inkluderade att Kommerskollegium ska utveckla formerna för arbetet med beaktandet av Riksrevisionens rekommendationer. Myndigheten skulle senast den 31 oktober 2022 redovisa vilka åtgärder som vidtagits, påbörjats eller planeras.

I en särskild skrivelse har Kommerskollegium beslutat om åtgärder, framför allt i verksamhetsplaneringen för 2021, med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Åtgärderna är strukturerade utifrån Riksrevisionens rekommendationer och omfattar till exempel en översyn av myndighetens arbete med utredningar och en intern vägledning om beaktandet av näringslivets intressen inom utredning och analys. Skrivelsen uppdaterades efter sju månader i en särskild statusrapport. I november 2021 hade Kommerskollegium tagit fram en vägledning för att främja kvalitet och effektivitet när Kommerskollegium arbetar med att beakta näringslivets intressen i utredning och analys. Vägledningen omfattar en beskrivning av vad det innebär att beakta näringslivets intressen och i vilka utredningar som det är relevant att beakta näringslivets intressen, samt en beskrivning av metoder för att inhämta kunskap om och från näringslivet och metoder för att bearbeta och sammanställa information från näringslivet. Omkring ett år efter det att Kommerskollegium tagit fram vägledningen beskriver myndigheten i en särskild skrivelse genomslaget av vägledningen i myndighetens arbete för sin huvudman på Regeringskansliet, Utrikesdepartementet. Dessa åtgärder är en direkt följd av granskningen och Riksrevisionens rekommendationer.

Kommerskollegium har inlett arbete med systematisk uppföljning, utvärdering och kommunikation

Riksrevisionen rekommenderade i granskningen Kommerskollegium att utveckla informationsinhämtningen om företags erfarenheter genom att pröva och följa upp olika metoder i dialog med företag och näringsliv, och att i större utsträckning och tydligare inkludera uppföljning och utvärdering avseende informationsinhämtning, informationsanvändning och stöd i myndighetens verksamhetsplanering. I granskningen presenterades också en iakttagelse om att Kommerskollegiums analyser och stöd är okända men uppskattade av dem som har kännedom om detta.

Regeringens åtgärd har bestått i ett regleringsbrevsuppdrag till Kommerskollegium om att utveckla formerna för arbetet med beaktandet av Riksrevisionens rekommendationer, med näringslivet som målgrupp.

Kommerskollegiums åtgärd har bestått i en promemoria med en vägledning om att beakta näringslivets intressen i utredning och analys, och en skrivelse om Kommerskollegiums utvecklade arbetssätt med näringslivet som målgrupp. Dessa underlag beskrivs översiktligt ovan. Riksrevisionen bedömer att det är tydligt att de beskriver konkreta åtgärder som på sikt har potential att leda till resultat i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

Regeringens och Kommerskollegiums återrapportering ger fortfarande inte en tydlig bild av verksamhetens produktivitet, effektivitet och kvalitet

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att ge tydliga återrapporteringskrav till Kommerskollegium avseende Solvit så att de nyckeltal och jämförelser som EU-kommissionen använder framgår och används i bedömningen av det svenska Solvit-centrumets verksamhet. När det gäller denna fråga har granskningen i praktiken påverkat regeringens och Kommerskollegiums verksamhet i viss men begränsad omfattning.

I sin åtgärdsplan, som följd av riksdagens tillkännagivande med anledning av granskningen, tar regeringen upp att Kommerskollegiums Solvit-rapport förändrats från och med 2021. Varken Kommerskollegiums årsredovisning eller regeringens resultatredovisning i de årliga budgetpropositionerna inkluderar dock information om det svenska Solvit-centrumet.

Inom ramen för denna uppföljning har Riksrevisionen genomfört en översiktlig och förenklad genomgång av regeringens resultatredovisning avseende utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande inom utgiftsområde 24 i budgetpropositionerna för 2020–2024. I budgetpropositionen för 2023 beskriver regeringen åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer, särskilt den åtgärdsplan som regeringen beslutat om. Men resultatredovisningen har egentligen därutöver inte förändrats nämnvärt. Givet de konkreta åtgärder som regeringen och även Kommerskollegium vidtagit inom området hade informationen till riksdagen kunnat vara utförligare.

Regeringen och Kommerskollegium kan dra lärdomar av EU-kommissionens rapportering till Europaparlamentet om handelsfrågor

I granskningen rekommenderade Riksrevisionen regeringen att komplettera resultatredovisningen till riksdagen och ta intryck av EU-kommissionens rapportering till Europaparlamentet.

I sin åtgärdsplan som följd av riksdagens tillkännagivande med anledning av granskningen hänvisar regeringen till följande:

• Ett arbete har påbörjats inom Kommerskollegium med anledning av myndighetsövergripande förändringar i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag för att förbättra myndighetens resultatredovisning.
• Under 2020–2021 utvecklade Kommerskollegium resultatredovisningen stegvis och tog fram nya resultatindikatorer för att mäta effekter.
• Det pågår ett arbete med att utveckla resultatredovisningen inom utgiftsområde 24, kopplat till riksdagens tillkännagivande i bet. 2019/20:NU1, rskr. 2019/20:124 och 125.

Sammanfattningsvis är det, trots det ovanstående, inte tydligt att särskilt regeringen i sin resultatredovisning till riksdagen i budgetpropositionerna uppvisar att den dragit lärdomar av EU-kommissionen rapportering till Europaparlamentet om handelsfrågor. EU-kommissionens rapportering omfattade till exempel åskådliggörande av handelsströmmar som omfattades av frihandelsavtal, handelsströmmar som inte omfattades av handelsavtal och handelsströmmar som stötte på handelshinder. Därigenom förmedlade EU-kommissionen pedagogiskt grundläggande storheter och effekten av insatser inom området.

Granskningen har ännu inte märkbart påverkat regeringens och Kommerskollegiums verksamhet på denna punkt. Regeringens resultatredovisning är fortfarande mer en beskrivning av åtgärder utan djupare bedömningar av uppnådda effekter och resultat.