Rutavdraget – konsekvenser av reformen

Rutavdraget infördes den 1 juli 2007 och ges i form av en skattereduktion för hushållstjänster. Rutavdraget har flera syften. Bland annat ska svart arbete omvandlas till vitt, kvinnor och män ska öka sin tid på arbetsmarknaden och fler korttidsutbildade ska komma in på arbetsmarknaden. År 2017 fick närmare 900 000 personer rutavdrag, för sammanlagt 4,6 miljarder kronor.

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med rutavdraget har infriats och om regeringens bedömning att rutavdraget är självfinansierat är välgrundad.

Granskningen visar att reformen har haft effekt på vissa grupper. Det gäller till exempel barnfamiljer som har höjt sina arbetsinkomster. Dessutom har utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen fått bättre inkomster och en starkare ställning på arbetsmarknaden. Riksrevisionen konstaterar dock att det finns ett svagt empiriskt stöd för regeringens bedömning att reformen är självfinansierad.

Utifrån granskningen rekommenderar Riksrevisionen regeringen att

• se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen
• beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen.