Uppföljning

Sammanfattande bedömning

• Riksrevisionens iakttagelser rör effekterna av rutavdraget. Det har inte varit möjligt att inom ramen för uppföljningen undersöka om effekterna av rutavdraget har förändrats sedan granskningen gjordes.
• Regeringen har delvis agerat i linje med rapportens rekommendationer. Regeringen har beaktat effekterna på den potentiella arbetskraftsinvandringen i förslag som rör just rutavdraget. Regeringen har däremot inte följt Riksrevisionens rekommendation om att se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen.
• Regelverket för rutavdraget har förändrats sedan granskningen gjordes, men inte på ett sådant sätt att det kan förmodas ha några nämnvärda effekter på rutköparnas arbetsutbud, rutarbetarnas ekonomiska situation och etablering på arbetsmarknaden eller rutavdragets självfinansieringsgrad.

Granskningen visade att marknadsarbetet bland rutköparna har ökat i en begränsad grupp hushåll, framför allt barnfamiljer, vilket kan vara en effekt av rutavdraget. Dessa hushåll stod dock för mindre än det totala avdragsbeloppet. Riksrevisionen lämnade ingen rekommendation med anledning av iakttagelsen. Granskningen visade vidare att många som började arbeta i rutbranschen inte var en del av den svenska arbetskraften. Riksrevisionen lämnade därför en rekommendation till regeringen att beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen, inte minst åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen bland dem med svag anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen har därefter beaktat den potentiella arbetskraftsinvandringen i förslag som rör rutavdraget. Granskningen visade dessutom att det empiriska stödet för att rutavdraget skulle vara självfinansierat är svagt. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen. Regeringen har inte gjort någon sådan översyn.

Sedan granskningen genomfördes har rutavdraget utvidgats till fler tjänster, och taket för rutavdrag har höjts. Riksrevisionen bedömer att granskningen inte har påverkat tillkomsten eller utformningen av dessa regeländringar. Riksrevisionen bedömer vidare att dessa regeländringar inte kan förmodas ha påverkat effekterna av rutavdraget i någon nämnvärd utsträckning.

Granskningens bidrag till resultatet

Sedan Riksrevisionen inledde sin granskning har rutavdraget utvidgats till fler tjänster, och taket för rutavdrag har höjts. Riksrevisionen bedömer att granskningen inte har påverkat tillkomsten eller utformningen av dessa regeländringar. Däremot har granskningen påverkat regeringens konsekvensanalyser på området.

Riksrevisionens granskning 2020

Riksrevisionen har granskat rutavdraget. Regeringen var granskningsobjekt.

Motivet till granskningen var att det inte fanns några studier som gav en heltäckande bild av hur köparnas marknadsarbete har påverkats av att de köper ruttjänster eller av hur den ekonomiska situationen och etableringen på arbetsmarknaden har utvecklats för dem som börjat arbeta i rutbranschen.

Granskningen visade att köpen av ruttjänster 2017 var kraftigt koncentrerade till hushållen med de högsta inkomsterna. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet gick till hushåll utan barn. Det var dock i barnfamiljerna som reformen hade störst effekt på arbetsinkomsterna. Det visade vi genom att jämföra hushåll som köpte ruttjänster för första gången 2014–2017 med liknande hushåll som inte köpt ruttjänster.

Granskningen visade också att många som började arbeta i rutbranschen 2011–2017 var arbetskraftsinvandrare. Vi studerade särskilt övriga nya rutarbetare, som bott i Sverige i minst ett år innan de trädde in i rutbranschen, och följde dem till 2017. De hade innan de började arbeta i rutbranschen i genomsnitt en svagare förankring på arbetsmarknaden än befolkningen i stort, och omkring hälften var utrikes födda. Granskningen visade att utrikes födda som började arbeta i rutbranschen fick bättre inkomster och en starkare ställning på arbetsmarknaden än jämförbara grupper. Denna skillnad kvarstod under hela undersökningsperioden. Några liknande effekter fanns inte för de rutarbetare som var födda i Sverige.

Regeringen hade innan granskningen gjordes bedömt att rutreformen var självfinansierad. Granskningen visade att flera av de antaganden som låg till grund för regeringens bedömning var alltför optimistiska. Det förklaras bland annat av att regeringen hade antagit att arbetsinkomsterna skulle öka mer bland dem som köpte ruttjänster, att samtliga arbeten i rutbranschen skulle utföras av den svenska arbetskraften och att storleken på den svarta sektorn för de tjänster som omfattas av rutavdraget var större än vad Skatteverkets uppskattningar visade. Riksrevisionen bedömde därför att det empiriska stödet för att rutavdraget skulle vara självfinansierat var svagt.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i oktober 2018 till och med november 2023, då uppföljningen påbörjades. Uppföljningen baseras på regeringens förslag till ändringar av regelverket för rutavdraget och svar på frågor som Riksrevisionen har ställt till Finansdepartementet.

Riksdagens och regeringens behandling av rapporten

Regeringen uttalar i sin skrivelse att regeringen generellt sett inte beaktar dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Riksrevisionens granskning av rutavdraget stärker regeringens bedömning att detta inte heller bör göras framöver. När det gäller potentiella effekter av arbetskraftsinvandring på konsekvenserna av förslag som syftar till att öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden avser regeringen att, när så är motiverat och möjligt, beakta sådana effekter i framtida konsekvensanalyser.

Utskottet konstaterade att regeringen i skrivelsen anför att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser, att det finns svårigheter med att i förväg och på teoretiska grunder försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteende, det vill säga via så kallade dynamiska effekter. Utskottet noterade att regeringen uppger att dynamiska effekter generellt sett inte beaktas i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna, och att regeringen anser att Riksrevisionens granskning stärker bedömningen att detta inte heller bör göras framöver. Utskottet noterade vidare att regeringen, när så är motiverat och möjligt, kommer att beakta potentiella effekter av arbetskraftsinvandring på konsekvenserna av förslag som syftar till att öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden.

Riksdagen biföll utskottets förslag om att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis omhändertagna

Marknadsarbetet har ökat i en begränsad grupp hushåll

Ett av motiven till att införa rutavdraget var att möjliggöra för kvinnor och män att arbeta mer. Granskningen visade att barnfamiljer som köpte ruttjänster ökat sina arbetsinkomster i högre utsträckning än sin jämförelsegrupp. Detta kan vara en effekt av rutavdraget. Hushåll med hemmavarande barn stod dock för mindre än hälften av det totala avdragsbeloppet. Ingen rekommendation lämnades med anledning av iakttagelsen.

Regeringen har inte redovisat någon ny bedömning av rutavdragets självfinansieringsgrad

Regeringen har tidigare bedömt att rutreformen är självfinansierad. Granskningen visade att det empiriska stödet för att rutreformen skulle vara självfinansierad är svagt. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen. Detta kan redovisas i samband med att eventuella förslag om förändringar av rutavdraget lämnas till riksdagen.

Regeringen föreslog förändringar av rutavdraget i budgetpropositionen för 2021. Regeringen har inte redovisat någon ny bedömning av rutavdragets självfinansieringsgrad. Regeringen framförde i sin skrivelse att den heller inte har för avsikt att göra det.

Regeringen har beaktat den potentiella arbetskraftsinvandringen i förslag som rör rutavdraget

Ett av motiven till att införa rutavdraget var att underlätta för korttidsutbildade att etablera sig på arbetsmarknaden. Granskningen visade att många som började arbeta i rutbranschen 2011–2017 inte tillhörde den svenska arbetskraften, utan var arbetskraftsinvandrare. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen. Detta gäller inte minst åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen bland dem med svag anknytning till arbetsmarknaden.

Regeringen har, enligt uppgift från Finansdepartementet, beaktat effekterna på den potentiella arbetskraftsinvandringen i förslag som rör just rutavdraget. I budgetpropositionen för 2021 lämnades förslag till utvidgat rutavdrag och höjt tak för rutavdrag. Konsekvensanalysen till förslaget innehåller resonemang om hur arbetskraftsinvandringen kan påverkas av ändrat rutavdrag. Den samlade bedömningen i konsekvensanalysen var att förslaget medför en positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet. En icke försumbar del av sysselsättningsökningen bedömdes bero på arbetskraftsinvandring men osäkerheten kring storleken av effekten är stor. Förslaget förväntades även innebära lägre jämviktsarbetslöshet, och den effekten bedömdes vara lägre än motsvarande effekt på sysselsättningen på grund av just förväntad arbetskraftsinvandring.

Riksrevisionens bedömning är att granskningen ledde till att regeringen beaktade den potentiella arbetskraftsinvandringen i förslaget om utökat rutavdrag och höjt tak för rutavdrag. Detta bedöms dock inte ha påverkat tillkomsten eller utformningen av förslaget.