Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

I uppdragen till Boverket och Energimyndigheten har regeringen varit tydlig med att Riksrevisionens granskning ska vara en utgångspunkt. Vår bedömning är att Riksrevisionens granskning har haft en stark påverkan på inriktningen i myndigheternas utredningar och förslag. Riksrevisionens granskning har varit ett viktigt underlag i arbetet, och myndigheternas återrapportering hänvisar ofta till Riksrevisionens granskning. Samtidigt sker arbetet i samband med genomförandet av reviderade förordningar och direktiv från EU. Det innebär att förändringar av systemet med energideklarationer hade skett även utan Riksrevisionens granskning.

Samordningen med hantering av EU:s rättsakter har inneburit att omhändertagandet av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer påbörjades först några år efter granskningen. De viktigaste förslagen som regeringsuppdragen har resulterat i har ännu inte genomförts. Därför är vår övergripande bedömning att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer delvis är hanterade.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i juni 2020 till och med januari 2026, då uppföljningen avslutades.

Vi har ställt skriftliga frågor till Regeringskansliet, Boverket och Energimyndigheten. De viktigaste underlagen i övrigt är regeringens olika uppdrag till Boverket respektive Energimyndigheten och myndigheternas återrapportering.

Riksrevisionens granskning från 2021 i korthet

Granskningen handlar om huruvida systemet för energideklarationer har utformats och genomförts som ett effektivt styrmedel för energieffektivisering i småhus. Energideklarationerna syftar bland annat till att husägare ska energieffektivisera sitt hus. Information till husägarna är viktigt för att effektivisering ska genomföras och den statligt finansierade, kommunala energi- och klimatrådgivningen ska stötta enskilda i att energieffektivisera. Granskningen omfattar regeringen, Boverkets arbete med energideklarationer och Energimyndighetens arbete med att styra, fördela och följa upp bidrag till den kommunala energi- och klimatrådgivningen.

Ett motiv för granskningen var indikationer på att problem kvarstod som hade uppmärksammats i en tidigare granskning av Riksrevisionen från 2009. Den tidigare granskningen visade att det fanns brister i såväl själva energideklarationerna som i samordningen mellan närliggande styrmedel och i uppföljningen av systemet med energideklarationer. Ett annat motiv var att Sverige 2016 fick kritik från EU-kommissionen för bristande efterlevnad av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.

Granskningen visade att energideklarationerna hade svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Det kunde därför ifrågasättas om styrmedlet var effektivt på kort sikt. Men det gick inte att utesluta att energiklassning av småhus kan påverka hur köpare värderar husen vid köpet, vilket på sikt kan differentiera priserna på marknaden och därigenom mer indirekt styra mot energieffektivisering.

Granskningen visade också att regeringen inte hade samordnat energideklarationerna med den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att säkra eller stärka styrmedlens effekt på småhusmarknaden. Samverkan mellan Boverket och Energimyndigheten angående energideklarationerna hade förekommit men var begränsad sedan flera år. Regeringen hade inte kommunicerat uppföljningsbara mål för energideklarationerna eller beslutat om någon uppföljning. Det saknades också kunskap om huruvida formatet för kontroll var tillräckligt för att upprätthålla energideklarationernas kvalitet.

Riksrevisionen lämnade en rekommendation till regeringen: att överväga att ge Boverket i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.

Riksrevisionen lämnade två rekommendationer till Boverket. Den första var att utreda om energideklarationerna ger småhusägarna avsedd information om hur energieffektivisering kan genomföras.

Den andra var att samverka med Energimyndigheten för att säkerställa att hushåll förses med den information och rådgivning som EU-direktivet om byggnaders energiprestanda kräver.

Riksrevisionen lämnade en rekommendation till Energimyndigheten: att ytterligare systematisera uppföljningen av i vilken mån målgrupperna, i synnerhet småhusägare och köpare, nås av och använder informationen för energieffektivisering.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Regeringen har hanterat Riksrevisionens iakttagelser genom att ge uppdrag till Boverket och Energimyndigheten. Boverket fick 2024 i uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer, och Energimyndigheten fick 2024 i uppdrag att analysera hur den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan utvecklas. Inom ramen för dessa uppdrag har myndigheterna även arbetat med frågor som omhändertar de rekommendationer som Riksrevisionen riktade till myndigheterna. Uppdragen har både haft som syfte att effektivisera verksamheterna och att hantera förändringar i förordningar och direktiv från EU. Riksrevisionens granskning har varit ett viktigt underlag i arbetet och vi bedömer att den har haft en stark påverkan för inriktningen i myndigheternas utredningar och förslag. Det är dock ett pågående arbete som till stor del ännu inte lett till konkreta förändringar.

Regeringen har gett uppdrag till Boverket och Energimyndigheten för att effektivisera energideklarationerna samt energi- och klimatrådgivningen

Regeringen har omhändertagit Riksrevisionens rekommendationer genom att ge flera uppdrag till Boverket och Energimyndigheten. I uppdragen har regeringen varit tydlig med att Riksrevisionens granskning ska vara en utgångspunkt. Vår bedömning är att Riksrevisionens granskning har haft en stark påverkan på utvecklingsarbetets inriktning. Regeringen uppger att granskningen har varit till god nytta.[1] Samtidigt sker arbetet i samband med genomförande och revideringar av förordningar och direktiv från EU. Det innebär att förändringar hade skett även utan Riksrevisionens granskning. Det är också ett pågående arbete som till stor del ännu inte lett till förändringar i själva användandet av energideklarationer och systemet som sådant.

Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning om bristande uppföljning och samordning av systemet med energideklarationer och den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Regeringen angav dock att ett uppdrag om att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel bör anstå till genomförandet av den kommande revideringen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.[2]

Regeringen införde kort efter granskningen nya rapporteringskrav i Boverkets och Energimyndighetens regleringsbrev gällande systemet med energideklarationer respektive det statliga stödet till den kommunala energi- och klimatrådgivningen.[3]

Regeringen gav 2024 Boverket i uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer och ta fram underlag för genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda. Uppdraget var omfattande med flera olika delar. Regeringen angav även att Boverket skulle ta hänsyn till de rekommendationer och slutsatser som Riksrevisionen tog upp i granskningsrapporten.[4] Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, som innehåller flera lagförslag om energideklarationer.[5]

Regeringen gav 2024 Energimyndigheten två uppdrag som har koppling till systemet med energideklarationer. Energimyndigheten fick i uppdrag att analysera hur den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan utvecklas med hänsyn till EU:s energieffektivitetsdirektiv och förnybartdirektiv.[6] Regeringen har även utökat Energimyndighetens budgetram för ”Byggnaders energiprestanda”.[7]

Boverket har genomfört en översyn av systemet med energideklarationer

Boverket har efter Riksrevisionens granskning valt att invänta ikraftträdandet av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.[8] Regeringen införlivade de rekommendationer Riksrevisionen adresserade till Boverket i uppdraget till Boverket 2024 om en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda.[9]

Boverket har hanterat de två rekommendationerna i granskningen inom ramen för arbetet med det mer brett inriktade regeringsuppdraget. Boverket har haft Riksrevisionens rapport som utgångspunkt i de förslag som Boverket har lämnat för att förbättra effektiviteten hos systemet med energideklarationer.[10] Till största del är förslagen dock inte genomförda än. Boverket hänvisar genomgående till Riksrevisionens granskning i sin rapport och vår bedömning är att granskningen har haft en stark påverkan på hur Boverket har valt att genomföra sin utredning och utforma förslagen.[11] Men Boverket hade sannolikt i någon form utvecklat systemet med energideklarationer i relation till EU-direktiv även utan granskningen.

Boverket bedömer att de nya kraven i det omarbetade direktivet kommer att leda till att energideklarationer blir ett mer effektivt styrmedel, och att en förstärkt samordning mellan energideklarationerna och den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan spela en betydelsefull roll.[12] Boverket har i sin översyn föreslagit ett antal författningsändringar och andra åtgärder som bl.a. gäller följande:

• nya krav på när energideklarationer ska upprättas och vad de ska innehålla
• bättre register, åtkomst till data och datautbyte för vissa uppgifter som är relevanta för systemet för energideklarationer
• ett nytt oberoende kontrollsystem för energideklarationer
• bättre IT-verktyg.[13]

Energimyndigheten har lämnat förslag på en omorganisering av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Även Energimyndigheten har arbetat med regeringsuppdrag som har ett bredare perspektiv än Riksrevisionens rekommendation till Energimyndigheten. Energimyndigheten har lämnat förslag som bl.a. inkluderar en omorganisering av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Detta har ännu inte implementerats, men vissa andra förbättringar har redan genomförts. Energimyndigheten ser positivt på Riksrevisionens granskning, och uppger att det har varit hjälpsamt att få konkreta rekommendationer till både Energimyndigheten och Boverket.[14] Vår bedömning är, liksom ovan, att granskningen inte har varit avgörande för att åtgärder har vidtagits men har haft en stark påverkan på inriktningen i arbetet.

Hösten 2024 överlämnade Energimyndigheten sina förslag till regeringen med anledning av regeringsuppdraget om utvecklingsmöjligheter för den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Energimyndigheten föreslog att en nationell rådgivning bör införas som ett komplement till den kommunala rådgivningen. Den nationella rådgivningen föreslås ansvara för att besvara inkommande frågor från rådsökande, ansvara för den nationella webben för energirådgivning samt ta fram arbetsmaterial och samordna den kommunala rådgivningen. Den kommunala rådgivningen frigörs för att arbeta efter kommunala prioriteringar och med lokala kampanjer samt för att arbeta faciliterande med kommunernas arbete med energifattigdom.[15]

Exempel på genomförda åtgärder hittills är en ny nationell webbsida och utveckling av energikontorens organisation kopplat till energi- och klimatrådgivningen. Energimyndigheten uppger att möjligheten till uppföljning av energi- och klimatrådgivningen har förbättrats genom ett nytt rapporteringssystem och genom statistik från den nationella webbsidan.[16]

Referenslista

Regeringens skrivelse 2021/22:24 Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer.

Regeringsbeslut KN2024/01007, Uppdrag att ta fram underlag för genomförande av delar av de omarbetade EU-direktiven om energieffektivitet, byggnaders energiprestanda och förnybar energi, 2024-05-08.

Regeringsbeslut KN2024/01303, Uppdrag att genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, 2024-06-13.

Lagrådsremiss KN2025/02382, Genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda, 2025-12-18.

Regeringsbeslut Fi2021/00421, Regleringsbrev för budgetåret 2022 2017 avseende Boverket.

Regeringsbeslut I2022/00351, Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Energimyndigheten.

Regeringsbeslut KN2024/00809, Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Energimyndigheten.

Energimyndigheten, Utvecklingsmöjligheter för den kommunala energi- och klimatrådgivningen, slutrapport, 2024-09-02.

Boverket 2025:18, Översyn av systemet med energideklarationer – förslag på lämpliga IT-verktyg för administration och åtkomst av data i energideklarationerna, 2025.

Boverket 2025:26, Översyn av systemet med energideklarationer – Slutredovisning av regeringsuppdrag, 2025.