Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Granskningen har sannolikt bidragit till flera åtgärder, eftersom dessa följer rekommendationerna. Domstolsverket skriver i sin årsredovisning 2022 att granskningen varit ett värdefullt stöd i myndighetens förbättringsarbete.[1] Det är dock svårt att avgöra vilka insatser som hade genomförts oberoende av granskningen, eftersom flera problem var kända sedan tidigare. Yttre faktorer, som antalet inkommande asylmål, har också påverkat utfallet.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i oktober 2020 till och med januari 2026, då uppföljningen avslutades. Underlaget till uppföljningen består av:

• regeringens svarsskrivelse till riksdagen
• Domstolsverkets yttrande vid publiceringen av granskningsrapporten
• skriftliga svar från Domstolsverket och Regeringskansliet
• budgetpropositioner, regeringsuppdrag och regleringsbrev.

Eftersom Riksrevisionen inte riktade några rekommendationer till migrationsdomstolarna har inga frågor skickats direkt till migrationsdomstolarna inom ramarna för uppföljningen. Bedömningen var att Domstolsverkets svar räckte för att genomföra uppföljningen.

Riksrevisionens granskning från 2022 i korthet

Riksrevisionen granskade om handläggningen av asylmål vid Sveriges fyra migrationsdomstolar var effektiv. Granskningen omfattade både domstolarnas arbete och de förutsättningar som Domstolsverket och regeringen hade skapat för att nå målet om att 90 procent av asylmålen skulle avgöras inom fyra månader.

De aktörer som granskades var migrationsdomstolarna i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm samt Domstolsverket och regeringen. Migrationsverket granskades inte, men lämnade faktaunderlag.

Granskningen utgick ifrån att en rättssäker och snabb handläggning är viktig för migrationspolitikens legitimitet och för den enskildes situation. De huvudsakliga motiven till granskningen var att handläggningstiderna hade ökat kraftigt sedan 2016 och att tre av fyra domstolar aldrig hade varit nära att nå regeringens mål.

Riksrevisionens granskning visade att omkring hälften av handläggningstiden bestod av liggtid, vilket skapade osäkerhet för den sökande och kostnader för samhället. Liggtiden hade ökat över tid och skillnaderna mellan domstolarna var stora. Brist på förhandlingssalar, ojämn resursfördelning och personalbrist förvärrade läget. Vidare visade granskningen att Domstolsverkets stöd var otillräckligt, särskilt vad gäller prognosarbete och resursfördelning. Regeringens resurstillskott var kortsiktiga och svåra att omsätta i långsiktig kompetensförsörjning.

Slutsatsen var att hanteringen av asylmål hade tydliga effektivitetsbrister. Liggtiderna var den främsta orsaken och berodde ofta på yttre faktorer som ökad måltillströmning. Riksrevisionen bedömde att regeringens mål om fyra månaders handläggningstid inte var realistiskt med dåvarande förutsättningar.

Riksrevisionen lämnade följande rekommendationer:

Till Domstolsverket:

• Säkerställ att en ojämn resursfördelning mellan migrationsdomstolarna undviks. Detta kan exempelvis ske genom att utveckla prognosarbetet och genom att överväga att i större utsträckning erbjuda förstärkningsstyrkans insatser till de migrationsdomstolar som uppvisar resultat längst ifrån regeringens mål.

Till regeringen:

• Säkerställ att migrationsdomstolarnas förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning står i samspel med det av regeringen uppsatta målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Uppföljningen visar att de berörda myndigheterna i huvudsak har följt rekommendationerna men att en del av de problem som uppmärksammades i granskningen kvarstår.

Handläggningstiderna har minskat men målet uppnås inte

Handläggningstiderna och antalet balanserade mål[2] har minskat sedan 2022. Trots detta uppnås inte målet om att avgöra 90 procent av målen inom fyra månader. Skillnader mellan migrationsdomstolar kvarstår även.[3]

Detta tyder på att åtgärderna från Domstolsverket och regeringen har haft viss effekt, men inte löst grundproblemet. Granskningen har sannolikt bidragit till att vissa åtgärder har vidtagits, eftersom de direkt adresserar de brister som Riksrevisionen pekade ut. Samtidigt kan minskningen också bero på ett lågt inflöde av asylsökande, vilket gör det svårt att isolera granskningens påverkan. Bedömningen är att granskningen haft delad påverkan på resultatet.

Domstolsverket har vidtagit åtgärder för att förbättra stödet till migrationsdomstolarna men vissa utmaningar kvarstår

Domstolsverket har genomfört flera åtgärder för att bättre stödja migrationsdomstolarna. Myndigheten har utvecklat prognosarbetet och samverkan med Migrationsverket för att bättre förutse inflödet av mål och anpassa resurserna efter behov. Domstolsverket har också inrättat en arbetsgrupp med representanter från de fyra migrationsdomstolarna för att samverka kring att minska balanser. Dessutom har myndigheten förstärkt kapaciteten vid domstolar med störst belastning, även om dessa insatser inte alltid har räckt.[4]

Utfallet ligger delvis i linje med rekommendationen, vilket talar för att granskningen har bidragit till utvecklingen. Samtidigt är det svårt att avgöra om förändringarna enbart beror på granskningen, eftersom behovet av förbättringar också har drivits av praktiska problem som varit kända sedan tidigare. Riksrevisionen bedömer att granskningen haft delad påverkan på resultatet.

Regeringen har tillfört resurser som förbättrar förutsättningarna att nå målen

Regeringen har utökat migrationsdomstolarnas anslag för perioden 2023–2027 och planerar långsiktiga satsningar för att stärka kompetensförsörjningen.[5] Dessa åtgärder har förbättrat förutsättningarna att nå målen. Regeringen har också gett Domstolsverket i uppdrag att utveckla sitt ekonomiarbete samt ta fram en kompetensförsörjningsplan för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning.[6] Domstolsverket har i ett efterföljande regeringsuppdrag redovisat vilka åtgärder som har genomförts och vilka som planeras för att uppnå målen i kompetensförsörjningsplanen.[7]

Bedömningen är att granskningen har haft viss betydelse för åtgärderna, eftersom de återspeglar Riksrevisionens rekommendationer. Samtidigt kan åtgärderna också bero på ett ändrat politiskt fokus hos den regering som tillträdde 2022.

Referenslista

Bilaga till mejl från Domstolsverket 2025-10-17, Uppföljning av Riksrevisionens granskning (RIR 2022:5).

Bilaga till mejl från Regeringskansliet 2025-10-23, Uppföljning av Riksrevisionens granskning (RIR 2022:5).

Domstolsverket, Domstolsverkets yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (RIR 2022:5), 2022/440, 2022.

Domstolsverket, Genomförda, pågående och kommande åtgärder till stöd för kompetensförsörjningen avseende ordinarie domare - Redovisning av regeringsuppdrag, DOV 2025/368, 2025.

Domstolsverket, Sveriges Domstolars årsredovisning 2024, 2025.

Regeringsbeslut Ju2022/00548, Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Sveriges Domstolar.

Regeringsbeslut Ju2023/00375, Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Sveriges Domstolar.

Regeringsbeslut Ju2024/01877, Uppdrag att utveckla och stärka Domstolsverkets ekonomiarbete.