Räkna med mindre – den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

Statliga myndigheter får anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Ett avdrag görs för att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn. Riksrevisionen har granskat om pris- och löneomräkningen fungerar som det var tänkt när den infördes för snart 30 år sedan. Stimulerar modellen till effektiv resurshantering eller finns det oönskade bieffekter av att den inte ger full kompensation för ökade lönekostnader?

Granskningen visar att det inbyggda kravet på produktivitet har minskat myndigheternas köpkraft under 2010-talet. Det har fungerat som en styrsignal för effektivisering och bidragit till ökat budgetutrymme för staten. Produktivitetskravet har inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag, enligt Riksrevisionens bedömning. Däremot kan pris- och löneomräkningen bli mer transparent. Större kunskap om modellen kan i sig stärka styrningen mot effektivare resurshantering. Granskningen pekar också på att det inte finns något motsvarande omvandlingstryck i statlig verksamhet som finansieras med avgifter.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga regeringens förväntningar på myndigheterna, förbättra transparensen i redovisningen till riksdagen samt att utreda förutsättningarna för att införa ett produktivitetskrav i avgiftsfinansierad verksamhet.