Uppföljning

Granskningens bidrag till resultatet

Riksrevisionen bedömer att granskningen inte nämnvärt har bidragit till att åtgärder har vidtagits.

Uppföljning av granskningen

Uppföljningen avser perioden från riksrevisors beslut att inleda granskningen i augusti 2020 till och med december 2025, då uppföljningen avslutades.

Information till uppföljningen har inhämtats genom skriftliga frågor till Finansdepartementet. Departementet har i sitt svar hänvisat till sin skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen, till budgetpropositionen för 2025 och till ett regeringsuppdrag till Statskontoret och Ekonomistyrningsverket.[1]

Riksrevisionens granskning från 2022 i korthet

Riksrevisionen granskade om fördelningen av intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag mellan kommunerna har påverkat utjämningssystemets möjlighet att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Granskningsobjekt var regeringen.

Den kommunala fastighetsavgiften och de många riktade statsbidragen syftar till att förstärka kommunernas verksamhet och ekonomi på olika sätt och verkar vid sidan av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Det finns dock en risk för att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag inte överensstämmer med riksdagens mål att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Det saknades kunskap om fastighetsavgiftens beröring med utjämningssystemet, och tidigare studier hade visat att mindre kommuner tar del av färre riktade statsbidrag på skolområdet jämfört med större kommuner.

Granskningen visade att de strukturella förhållanden som utjämningssystemet ska utjämna för, sammantaget inte påverkade fördelningen av medel från fastighetsavgiften i någon avgörande utsträckning. Fördelningen av medel från fastighetsavgiften bedömdes därför till övervägande del vara förenlig med målet om likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Vidare visade granskningen att fördelningen av riktade statsbidrag som fördelas med hjälp av kommunspecifika bidragsramar, som anger en övre gräns för hur mycket bidragsmedel en kommun kan erhålla, inte påverkade utjämningssystemets möjlighet att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Fördelningen av riktade statsbidrag som fördelas utan sådana ramar var dock problematisk, eftersom kommuner med mindre befolkningsstorlek i genomsnitt tog del av färre riktade statsbidrag jämfört med kommuner med större befolkningsstorlek. Det innebär att utjämningssystemet får svårare att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämde med målet att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Det fanns dock inslag i fördelningen av medel från framför allt riktade statsbidrag som var problematisk. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att fortsätta arbetet med att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag, särskilt bidrag som fördelas utan kommunspecifika bidragsramar.

Trots att fördelningen av medel från fastighetsavgiften till övervägande del bedömdes vara förenlig med målet om likvärdiga ekonomiska förutsättningar var det, enligt Riksrevisionen, befogat att problematisera hur medlen fördelas. Riksdagens och regeringens syn på avgiftens roll som kommunal inkomstkälla var otydlig när den kommunala fastighetsavgiften infördes. Bland annat nämnde regeringen att den skulle ge kommunerna incitament att stimulera exempelvis bostadsbyggande, vilket senare försvagades genom en utökad skattefrihet för nybyggda bostäder. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att utreda den kommunala fastighetsavgiften som kommunal intäktskälla. Syftet behövde klargöras och medlen borde fördelas i enlighet med syftet.

Revisionens iakttagelser och rekommendationer är delvis hanterade

Regeringen har inte utrett den kommunala fastighetsavgiften som kommunal inkomstkälla

Regeringen framhöll i sin skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen att syftet med fastighetsavgiftens fördelningsmetod är att ge kommunerna incitament att förstärka avgiftsunderlaget i kommunen. Regeringen ansåg inte att det fanns tydliga skäl att ytterligare tydliggöra syftet med fastighetsavgiften.[2] Regeringen har inte vidtagit några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om fastighetsavgiften.

Enligt Riksrevisionen är fastighetsavgiftens roll som kommunal inkomstkälla fortfarande värd att problematisera. Syftet med fastighetsavgiftens fördelningsmetod är att ge kommunerna incitament att förstärka avgiftsunderlaget i kommunen. Sedan fastighetsavgiften infördes har det dock blivit svårare för kommunen att påverka avgiftsunderlaget, eftersom nybyggda bostäder sedan 2013 är befriade från kommunal fastighetsavgift de första 15 åren.[3]

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att inrätta en statsbidragsportal

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att fortsätta arbetet med att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag, särskilt bidrag som fördelas utan kommunspecifika bidragsramar.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 att den avser att fortsätta arbetet med att minska antalet riktade statsbidrag.[4] Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 avsattes dessutom medel för att inleda ett arbete i syfte att inrätta en statsbidragsportal om riktade statsbidrag.[5] Ekonomistyrningsverket och Statskontoret gavs därför i uppdrag att inrätta en webbportal för information om riktade statsbidrag till kommuner och regioner. Tanken är att det ska bli enkelt för de kommuner, regioner och enskilda utförare som använder portalen att komma vidare till de bidragsgivande myndigheterna för närmare information. Portalen ska vara inrättad senast den 31 mars 2026.[6] Statskontoret har sedan 2026 uppdraget att fortsätta utveckla och förvalta webbportalen.[7]

Statskontoret har tidigare bedömt att en webbportal är ett kostnadseffektivt verktyg för att underlätta kommuners och regioners hantering av de riktade statsbidragen. Statskontoret har dock bedömt att en webbportal för statsbidrag enbart kan lösa en del av de problem och utmaningar som regeringens styrning genom riktade statsbidrag medför, bland annat att mindre kommuner har svårare att ta del av bidragen än större kommuner.[8]

Enligt Riksrevisionen skulle en webbportal för statsbidrag kunna göra det lättare för kommuner att hitta myndigheternas olika statsbidrag. Det är dock för tidigt att säga i vilken utsträckning detta faktiskt gör det lättare för mindre kommuner att ta del av statsbidragen. Det kommer fortfarande att vara administrativt betungande för kommuner att ansöka om statsbidrag, och det drabbar framför allt de mindre kommunerna.

Referenslista

Lag (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

Prop. 2024/25:1, budgetpropositionen för 2025.

Regeringsbeslut Fi2025/01420, Uppdrag till Ekonomistyrningsverket och Statskontoret att inrätta en statsbidragsportal.

Regeringsbeslut Fi2025/01177, Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statskontoret.

Skr. 2021/22:248, Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna.

Statskontoret, Enklare att överblicka riktade statsbidrag – Statskontorets förslag till en samlad informationsportal, 2024:9, 2024.