Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter

(RiR 2022:18)

Sammanfattning

Datacenter för lagring och bearbetning av data är en viktig byggsten i det digitala samhället. Men datacenter är också stora energianvändare i en tid när allt fler verksamheter konkurrerar om elen. Därför behöver statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter bygga på avvägningar mellan mål och effekter inom näringspolitiken respektive energipolitiken.

Riksrevisionens övergripande bedömning i denna granskning är att regeringen inte har säkerställt att väsentliga effekter av de statliga insatserna för att stimulera investeringar i datacenter har beaktats så att insatserna är effektiva med avseende på näringspolitiska och energipolitiska mål.

Ur ett näringspolitiskt perspektiv har detta lett till att långt färre företag har fått del av nedsättningen än vad regeringen räknade med. Nedsättningen har dessutom till stor del gått till ett fåtal större företag, trots att regeringen efter ett år gjorde justeringar för att även mindre datacenterföretag skulle kunna ta del av nedsättningen. Därmed kan nedsättningens bidrag till sysselsättning och ekonomisk utveckling ha blivit mindre än vad det annars hade kunnat bli.

Regeringen har inte gjort egna konsekvensanalyser för att identifiera vilka företag som insatserna behöver nå, för att uppnå de avsedda effekterna och bidra till näringspolitikens mål – att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.

I utredningar av rätten till nedsatt energiskatt ser Skatteverket fortfarande utmaningar, framför allt avseende samlokaliserade datacenter. Det handlar om grundläggande praktiska förhållanden av betydelse för vilka företag som kan ta del av nedsättningen, till exempel vem som förfogar över utrustningen i datacenter och hur stor elförbrukningen varit.

Ur ett energipolitiskt perspektiv har regeringen inte övervägt åtgärder som skulle kunna bidra till att möta utmaningarna på energiområdet. I synnerhet gäller det energieffektivisering, där datacenter kan bidra som producenter av spillvärme, genom att tillföra flexibilitet till energisystemet och genom sitt interna energieffektiviserande arbete.

Trots att kopplingen till energipolitiken är uppenbar, har regeringen inte behandlat den energipolitiska betydelsen av nedsättningen av energiskatten för datacenter i utredningen eller genomförandet av nedsättningen. I den investeringsfrämjande verksamheten omfattar regeringens uppdrag och riktlinjer till Business Sweden att Business Sweden ska ge potentiella investerare etableringsrelevant och kvalificerad information. Regeringen anger dock inte att Business Sweden ska informera om sakpolitiska mål i berörda områden och därigenom uttrycka förväntningar eller ställa krav på investerare.

Regeringen har inte genomfört någon uppföljning, utvärdering eller omprövning av insatserna för att stimulera investeringar i datacenter. Riksrevisionen bedömer att detta är en brist, och att behovet av en utvärdering blir allt större, i syfte att överväga justeringar, i synnerhet av kopplingarna till energipolitiska mål. Det har gått fem år sedan nedsättningen infördes, och insatserna har både näringspolitisk och energipolitisk betydelse.

Rekommendationer

Det är osäkert om statens insatser för att stimulera investeringar i datacenter har gett de avsedda näringspolitiska effekterna. Insatsernas konsekvenser inom energiområdet har samtidigt aktualiserats alltmer under de senaste åren.

Riksrevisionen lämnar därför följande rekommendationer till regeringen:

  • Gör en översyn av nedsättningen av energiskatten för datacenter, grundad på en utvärdering av nedsättningens konsekvenser.
  • Genomför åtgärder för att koppla ihop statliga insatser kring datacenter med de energipolitiska målen.
  • Förtydliga i styrningen av det statliga investeringsfrämjandet, att det ingår i uppdraget att informera om nationella sakpolitiska mål av betydelse för varje investeringsområde. För investeringar i datacenter handlar det främst om närings- och energipolitiska mål.