Riksrevisionen logotype, länk till startsidan.

Hur vi granskar

Riksrevisionen granskar statlig och statligt finansierad verksamhet. Beroende på vad som ska granskas, används olika metoder. Det kan handla om kvalitativa metoder som intervjuer och dokumentstudier eller kvantitativa metoder som dataanalyser och statistiska beräkningar. En bedömning av relevans, risk och väsentlighet styr inriktningen för våra granskningar.

Vi granskar för att ta fram kunskap om hur staten sköter sina uppgifter och berätta vad som behöver förbättras. Det är kunskap som är viktig för beslutsfattare i staten, men också för dig som vill veta hur staten fungerar. Vi på Riksrevisionen har resurser, kompetens och verktyg för att göra den granskningen. Vi har dessutom en oberoende ställning enligt lag. Det innebär att andra inte kan styra eller påverka oss. Vi bestämmer över vårt eget arbete och vi har rätt att ta del av all information som vi behöver.

När vi gör revision följer vi internationella standarder. De är i stort samma som man använder vid revision av privat verksamhet. Vi har dock anpassat riktlinjerna till svenska statens förhållanden.

Revision av myndigheters årsredovisningar

För att bedöma informationen i myndigheternas årsredovisningar granskar vi inte bara dem. Vi granskar även processer, it-system och annat som påverkar informationen i årsredovisningar. Vi kallar detta för årlig revision.

För varje myndighet har vi ett team med revisorer som granskar under hela året för att i mars slutligen bedöma årsredovisningens innehåll. Hittar vi fel så berättar vi det för myndigheten så att de kan göra förbättringar. Det är en granskning som kan jämföras med hur revisorer i privata företag granskar deras årsredovisning. Då kallas det för finansiell revision.

Årlig revision steg för steg

Riksrevisionen granskar och bedömer varje år innehållet i cirka 230 statliga myndigheters årsredovisningar. Arbetet pågår under hela året och omfattar flera faser:

När vi granskar en myndighets årsredovisning, tittar vi på risker som kan leda till väsentliga fel. I stället för att granska allt, bedömer vi om något fel kan påverka de ekonomiska beslut som riksdagen och regeringen tar baserat på årsredovisningen.

För att hitta riskerna gör vi en riskbedömning och planerar sedan vad vi behöver granska under året. Vi informerar myndigheten om revisionsplanen och bestämmer i samråd när granskningen ska ske.

Myndigheternas årsredovisningar är klara i februari. Vi kan börja med att granska myndighetens utkast till årsredovisning. Det innebär att vi har närmare två månader på oss att bedöma om årsredovisningen beskriver verksamheten på ett bra sätt. För att klara det granskar vi vissa saker tidigare under året.

I granskningen samlar vi information och underlag om de risker vi identifierat i planeringen. Så även om vi fokuserar på årsredovisningen, så innebär det stora arbetet att granska flöden av pengar, processer, it-system och annat som påverkar riskerna för att det blir väsentliga fel i årsredovisningen.

Vi granskar både på distans och genom att besöka myndigheten. När vi granskar kan vi

  • prata med personer som arbetar på myndigheten
  • ta del av underlag från myndigheten, till exempel dokument och transaktionsfiler
  • använda dataanalys för att hitta samband och avvikelser i stora informationsmängder
  • ta del av de kontroller som myndigheten gör för att säkerställa att det blir rätt i deras redovisning, till exempel avstämningar mellan olika system och uppföljning av att personer har rätt behörigheter.

Vi stämmer löpande av våra iakttagelser med myndigheten

Under den årliga revisionen av en myndighets årsredovisning stämmer vi löpande av de fel och brister vi ser i granskningen med berörda personer på myndigheten och med myndighetsledningen. Det kan vi göra genom att träffa ansvariga eller genom att skriva en revisionsrapport till myndighetens ledning.

Det innebär att myndigheterna har möjlighet att göra ändringar och lämna en årsredovisning till regeringen som har god kvalitet.

Vi beskriver hur vi bedömer årsredovisningen i revisionsberättelsen

I revisionsberättelsen beskriver vi hur vi bedömer innehållet i årsredovisningen. Svenska myndigheter har generellt en god intern styrning och kontroll. Det innebär att vi i de flesta fall tycker att årsredovisningen beskriver verksamheten och finanserna på ett rättvisande sätt. Men det finns varje år ett antal fall då vi inte tycker det.

När vi lämnar revisionsberättelsen till regeringen med kopia till myndigheten informerar vi dessutom myndigheten muntligt eller skriftligt om våra iakttagelser och vår bedömning. När det gäller regeringen så träffar vi representanter under våren för att samlat berätta om vad vi sett i vår granskning av de myndigheter som respektive departement har ansvar för.

Vad vi beskriver i revisionsberättelsen

Vi uttrycker oss ganska tekniskt i revisionsberättelsen. Det beror på att vi använder de begrepp som finns i de internationella standarderna för statlig revision. Den omfattar fem områden. Vi bedömer och uttalar oss om

  • årsredovisningen är upprättad enligt de regler som finns
  • årsredovisningen beskriver verksamheten på ett bra sätt – om den ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning
  • resultatredovisningen hänger ihop med övriga delar i årsredovisningen så att den ger en bra helhetsbild
  • ledningen använt anslag och inkomster på det sätt som riksdagen bestämt.
  • myndigheterna följer förordningen om intern styrning och kontroll. Den gäller inte alla myndigheter utan de med mest omfattande eller komplex verksamhet.

Alla revisionsberättelser och revisionsrapporter publiceras på webben efter att de skickats till regeringen och respektive myndighet.

Vi vill att de myndigheter vi granskar ska ha nytta av våra iakttagelser och resultat, och att granskningsarbetet ska löpa på smidigt. Därför följer vi upp hur myndigheterna ser på vår revision genom en enkät varje år. Vi följer även upp granskningsarbetet på andra sätt för att kunna förbättra vår verksamhet.

Vi granskar hur effektiv statens verksamhet är

För att ta reda på hur statens verksamhet fungerar behöver vi blicka bakåt. Vi utgår från riksdagens beslut, granskar hur regeringen och myndigheterna genomfört beslutet och om det blev som det var tänkt. Det kan handla om såväl olika insatser som specifika åtaganden. Vi kallar detta för effektivitetsrevision.

Inom effektivitetsrevisionen ser vi ofta saker som skulle kunna ha gjorts på ett bättre sätt. Det är kunskap som är viktig att lära sig av framåt för att använda statens pengar så bra som möjligt för alla som lever och verkar i Sverige.

En granskning av en statlig insats eller ett specifikt statligt åtagande tar ungefär ett år att göra. Vi gör ungefär 30 sådana granskningar per år.

Effektivitetsrevision steg för steg

Enligt lagen ska vi:

  • fokusera på förhållanden som knyter an till statens budget, genomförandet och resultatet av statens verksamhet och åtaganden, men kan också avse olika statliga insatser inom olika områden
  • främja en utveckling som gör att statens verksamhet bedrivs så bra som möjligt med hänsyn till allmänna samhällsintressen
  • inrikta granskningen så att vi kan bedöma hur staten hushåller med och utnyttjar sina resurser och i vilken grad man lyckas uppfylla målen.

När vi bedömer granskningsförslag tittar vi på en sammanvägd bedömning av frågans relevans, väsentlighet och mervärde samt tajming och genomförbarhet.

Vi bevakar vår omvärld och analyserar vilka områden i statens verksamheten som är viktiga men riskfyllda. Det är underlag som riksrevisorn använder för att besluta om vilka granskningar som ska genomföras.

När vi inleder en granskning tar vi fram ett detaljerat upplägg där vi beskriver vad vi ska granska och hur. I upplägget berättar vi också varför vi tycker att det behöver granskas. Sedan tar själva granskningsarbetet vid.

En granskning inleds med att vi samlar in information och data som är viktig för att beskriva verksamheten och besvara de frågor som granskningen handlar om. Vi använder flera olika metoder för detta:

  • Dokumentstudier: Vi går igenom beslut, ärenden och andra dokument hos den granskade myndigheten.
  • Intervjuer: Vi pratar med personer som har kunskap om den granskade verksamheten.
  • Enkäter: Vi kan skicka ut enkäter till berörda parter för att samla in deras kunskap och åsikter.
  • Fältstudier: Ibland besöker vi platser eller verksamheter för att se saker i praktiken.
  • Statistisk beskrivning: Vi beskriver verksamheter och deras resultat med befintliga data från olika register.
  • Dataanalys: Vi analyserar befintliga data och skapar nya för att hitta mönster och samband.

När vi har tillräckligt med information jämför vi hur verksamheten fungerar i verkligheten med hur den borde eller skulle kunna fungera. Vi kvalitetssäkrar vårt arbete och våra resultat på olika sätt. Bland annat ber vi de myndigheter eller organisationer som granskas att kontrollera att alla fakta är korrekta och våra bedömningar rimliga. Det är viktigt för oss att vara öppna i relation till dem vi granskar, även om vi bestämmer själva hur vi granskar och vilka slutsatser vi drar.

När vi har genomfört en granskning skriver vi en rapport där vi redovisar hur vi har granskat, vad vi har kommit fram till och vad de som vi har granskat borde göra åt det. Vi kommunicerar resultaten på flera sätt för att öka kunskapen om statens verksamhet och bidra till utveckling

  • Avisering av datum på webbplats: När riksrevisorn har godkänt att granskningen är klar, meddelar vi detta på vår publika webbplats.
  • Förhandsinformation till dem som vi granskat: Innan vi publicerar granskningen erbjuder vi ledningen för de granskade myndigheterna en muntlig presentation.
  • Offentliggörande: Vi publicerar granskningsrapporten på vår webbplats och skickar ut pressmeddelanden till redaktioner.
  • Överlämning till riksdagen: Vi lämnar rapporten till Riksdagen. Det utskott i Riksdagen som ansvarar för verksamheten som granskats tar emot rapporten och hanterar den. De bjuder ofta in riksrevisorn och projektgruppen som tagit fram rapporten för en presentation och för att svara på frågor från de folkvalda.

När riksdagen tar emot en rapport, får regeringen i uppdrag att svara på rapporten i en skrivelse inom fyra månader. I skrivelsen ska regeringen redovisa vilka åtgärder de har vidtagit eller planerar att vidta med anledning av vår rapport.

När riksdagen tagit emot regeringens skrivelse behandlas den av det ansvariga utskottet. I anslutning till det kan riksdagsledamöter skriva förslag till riksdagen i form av motioner. Utskottet föreslår sedan vilket beslut det anser att riksdagen bör fatta. Slutligen fattar riksdagen sitt beslut – att agera eller att lägga rapporten till handlingarna för att låta regeringen och myndigheterna ta hand om Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.

När en granskning är klar skickar vi en enkät till de myndigheter som vi granskat för att ta reda på hur de upplevt granskningen. Vi följer även upp granskningsarbetet på andra sätt för att kunna förbättra vår verksamhet.

Uppdaterad: 06 nov 2024
Kontakt