Vi granskar där det finns risk för brister i staten
Riksrevisionens granskningar utgår från en riskanalys med fokus på statens finanser, beslutsprocesser och samordningsfrågor. Varje år sammanställer vi vår övergripande granskningsinsriktning i en granskningsplan.
Sverige har jämfört med många andra länder en väl fungerande statlig verksamhet. Formerna för den sattes för många hundra år sedan och har utvecklats sedan dess. Offentlighetsprincipen och människors engagemang i, och förtroende för politiken har bidragit till utvecklingen av staten. Trots det finns utmaningar och risk för brister i den statliga verksamheten. Statens budget är över 1300 miljarder per år. Alla som lever och verkar i Sverige ska kunna lita på att pengarna används effektivt och redovisas rätt.
För att Riksrevisionen ska göra så stor nytta som möjligt, granskar vi i första hand områden där det finns risk för brister som kan leda till stora fel i myndigheters årsredovisningar eller till ineffektiv statlig verksamhet. Riskerna kan till exempel vara kopplade till att stora belopp betalas ut i form av bidrag, att statens myndigheter inte följer regler och beslut, att beslut fattas på underlag som inte är tillräckligt bra eller att det finns oegentligheter och annat som kan skada förtroendet för myndigheterna och den statliga verksamheten.
Förändringar i samhället och oro i omvärlden påverkar var riskerna är som störst. Det tar vi hänsyn till när vi planerar våra granskningar. Riksrevisorn beslutar en gång per år om granskningsverksamhetens övergripande inriktning. Den beskrivs i Riksrevisionens granskningsplan.
Tre riskfyllda områden i staten
Vi väljer vad vi ska granska utifrån en analys av samhällstrender och tidigare granskningar. Vi har identifierat tre huvudsakliga områden där det finns risk för brister och vår granskning kan bidra med viktig kunskap.
Statens finanser behöver räcka till både idag och imorgon
Det är viktigt att statens pengar används effektivt och att finanspolitiken är hållbar på lång sikt. Oro i omvärlden och pandemins efterverkningar påverkar de offentliga finanserna. Statsfinanserna påverkas också av att vi blir allt äldre i Sverige. Andelen pensionärer växer i förhållande till de yrkesaktiva, samtidigt som behovet av stöd och vård ökar.
Statens inkomster kommer från skatter och avgifter som hanteras av olika myndigheter. Det handlar om stora belopp som ofta hanteras automatiskt. I våra granskningar tittar vi på om redovisningen och ekonomin är i ordning. Det är viktigt eftersom riksdag och regering använder informationen när de fattar beslut som påverkar den svenska ekonomin.
Bra underlag behövs när viktiga beslut ska fattas
Samhällsutvecklingen innebär att Sverige behöver anpassa sig till nya förhållanden. Det är utmanande för de som styr, särskilt när förändringarna behöver gå snabbt.
För att fatta bra beslut behövs träffsäkra underlag av god kvalitet. Det ställer krav på att myndigheterna följer upp sin verksamhet, att de analyserar och sedan rapporterar tydligt till regering och riksdag. Hur det fungerar är ett återkommande tema i våra granskningar. Regeringen behöver å sin sida vara tydlig i sina instruktioner till myndigheterna och i de beslut som fattas.
Myndigheterna beskriver i sina årsredovisningar hur de använt pengar som de fått av regeringen för att utföra sitt uppdrag. Där beskriver de även hur de arbetat med sina uppdrag. Att den speglar verkligheten och följer de regler som finns för hur man redovisar är viktigt för att regeringen och andra ska kunna lita på innehållet. Totalt handlar det om cirka 1 300 miljarder kronor. Vi granskar och bedömer innehållet i årsredovisningarna varje år, och delar med oss av vad vi ser.
Samordning krävs för en effektiv statlig verksamhet
Statliga myndigheter jobbar med andra organisationer på nationell, regional och lokal nivå. Det kräver samordning och samverkan. Om ansvarsfördelningen är otydlig eller om det finns målkonflikter, kan det bli ineffektivt. En viktig fråga i sammanhanget är hur staten fördelar uppgifter till kommuner och regioner. När statens organisation förändras kan det påverka effektiviteten. När till exempel verksamhet privatiseras förändras statens möjligheter till inflytande, vilket ställer höga krav på kontroll och uppföljning. Det här bedömer vi i våra granskningar.
Varje år tar vi fram en granskningsplan för det kommande året. I den presenterar vi granskningens inriktning.