Sammanfattning
Riksrevisionen har följt upp tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, bolag och stiftelser. Uppföljningen visar att de bland annat bidragit till minskad risk för oegentligheter vid upphandling, effektivare infrastrukturplanering och bättre hantering av museiföremål.
Du läser nu en rapport som ger inblick i hur Riksrevisionen bidrar till en bättre statlig verksamhet. I den här rapporten fokuserar vi på om de granskade verksamheterna har förbättrats och om staten har fått ett mer effektivt utbyte av sina resurser, som en följd av vår granskning.
Här kan du läsa om både effektivitetsrevision och årlig revision, i uppföljningar som speglar resultatet av revisionen på kortare och längre sikt. Inom den årliga revisionen har vi följt upp granskningen av myndigheters årsredovisningar som vi gjorde för räkenskapsåret 2021. Vi har också tagit fram en fördjupad analys som sträcker sig över de senaste åtta åren. Uppföljningen av effektivitetsrevisionen har vi gjort av granskningsrapporter som publicerats 2018–2019. Vi redovisar även en uppföljning av Riksrevisionens synlighet i media, och uppgifter från enkäter som visar att vårt arbete uppskattas av dem som vi granskar.
Uppföljningen visar att granskningarna har medfört någon form av åtgärd från regeringen, myndigheter eller andra granskade organisationer i de flesta fall. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.
Det är komplext att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning. De förbättringar som vi ser kan ha flera orsaker, och det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att det är just revisionen som är det direkta skälet till förändring. Med det i beaktande bedömer jag att Riksrevisionens samlade granskning genom årlig revision och effektivitetsrevision har haft genomslag och har bidragit till förbättringar i de granskade verksamheterna.