Publicering av granskningsrapporten om statens bidragsgivning till civilsamhället

Bakgrund

Civilsamhället utgör ibland det yttersta skyddsnätet för personer som befinner sig i en utsatt situation. Civilsamhällets organisationer är dessutom ett viktigt stöd när statens, regionernas eller kommunernas insatser inte räcker till. Riksdagen har mot den bakgrunden beslutat att civilsamhällets förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden ska stärkas.

2019 fördelades cirka 20 miljarder kronor i statliga bidrag till civilsamhällets organisationer. Det handlar om ett hundratal bidrag som fördelas av ett fyrtiotal myndigheter med stöd av cirka 80 bidragsförordningar. Kulturdepartementet är ansvarigt för politiken för det civila samhället, men bidragen finns inom samtliga politikområden.

Det har i olika sammanhang riktats kritik mot denna bidragsgivning. Kritiken har bland annat handlat om svårigheter för civilsamhällets organisationer att ta del av bidragen, att de är kortsiktiga och inte träffar rätt. I flera fall ska organisationer ha avstått från att ansöka om bidrag trots att de har varit berättigade till det.

Det har också framförts att för höga belopp betalas ut och att organisationer som inte uppfyller villkoren ändå får pengar. Inte sällan florerar mer eller mindre välgrundade rykten om fusk och missbruk. Att det är svårt att följa upp mål och effekter av bidragsgivningen har också lyfts fram.

Syfte

Granskningen ska svara på om statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer är effektiv.

Statliga bidrag till idrotten och studieförbunden ingår inte i granskningen, eftersom det redan pågår granskningar inom dessa områden.