Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Årlig revision steg för steg

Riksrevisionens årliga revision granskar och bedömer innehållet i cirka 230 statliga myndigheters årsredovisningar. Årsredovisningarna innehåller viktig information och är centrala beslutsunderlag för regeringen när det gäller styrning och uppföljning av myndigheternas verksamhet.

Årliga revisorer jämför resultat vid dator, kontorsmiljö.

Riksrevisionen lämnar sin bedömning i en revisionsberättelse. Där uttalar sig den ansvarige revisorn om årsredovisningen är tillförlitlig och korrekt, om räkenskaperna är rättvisande och om myndigheterna följer regler och beslut.

Granskningsåret kan sammanfattas i fyra steg: planering, granskning, rapportering och uppföljning.

1

Planering

När revisorerna planerar sin granskning riktar de in sig på risker för att det ska bli väsentliga fel i årsredovisningen – man granskar alltså inte all information i årsredovisningen. I bedömningen tas hänsyn till om ett eventuellt fel kan påverka de ekonomiska beslut som riksdag och regering fattar med grund i årsredovisningen.

För att bedöma vad i myndighetens verksamhet och vilka förhållanden som kan leda till väsentliga fel i årsredovisningen görs en riskanalys. Då identifierar och dokumenterar revisorerna vilka risker som finns. Riskerna kan vara till exempel vara kopplade till stora belopp, bristande efterlevnad av regler och beslut, eller risk för oegentligheter och annat som kan skada förtroendet för myndigheten och den statliga verksamheten.

Med utgångspunkt i riskerna görs en plan för vad som behöver granskas under året. Planen kommuniceras på en övergripande nivå med myndighetsledningen och tidpunkterna för granskningen bestäms i dialog med myndigheten.

2

Granskning

Myndigheternas årsredovisningar granskas vanligtvis i februari och mars men för att hinna med att få fram den information som behövs så genomförs en del av granskningen löpande under året. En stor del av granskningen genomförs på plats på myndigheterna.

Granskningen går ut på att inhämta information relaterat till de risker man identifierat i riskanalysen och kommunicera med myndigheten så att eventuella fel kan förebyggas och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten det gångna året.

Information till myndighetsledningen och uttalande från ledningen

När granskningen är avslutad lämnar ansvarig revisor en sammanställning till myndighetschefen över felen man identifierat under granskningen av årsredovisningen och en bedömer om felen är väsentliga eller inte.

När myndighetsledningen har tagit del av sammanställningen ska myndighetschefen lämna ett uttalande till Riksrevisionen där den intygar att den tagit sitt fulla ansvar för bland annat att:

  • Riksrevisionen fått tillgång till all information,
  • upplysningar om alla eventuella oegentligheter och regelöverträdelser har lämnats till Riksrevisionen, samt
  • det inte finns några utestående förpliktelser enligt ingångna avtal som inte redovisats i årsredovisningen.
3

Rapportering

När all granskning är avslutad går den ansvarige revisorn igenom alla iakttagelser för att bedöma om de kan påverka utformningen av revisionsberättelsen. Om iakttagelserna inte är väsentliga lämnas en standardutformad revisionsberättelse. Men om revisorn bedömer att det finns felaktigheter som påverkar årsredovisningen på ett väsentligt sätt lämnas en modifierad revisionsberättelse där revisorn beskriver felaktigheterna.

Den ansvariga revisorn tar också ställning till om övriga felaktigheter som identifierats men som inte är så väsentliga att de påverkar revisionsberättelsen, ska rapporteras muntligt eller skriftligt till myndigheten. Riksrevisionen har dock som policy att alltid lämna en skriftlig revisionsrapport när en modifierad revisionsberättelse lämnas. Motivet för detta är att myndigheten som fått modifierad revisionsberättelse ska få mera detaljerad information om Riksrevisionens iakttagelser och bedömningen av dessa.

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen beskriver Riksrevisionens bedömning av om årsredovisningen innehåller väsentliga fel eller inte. Den lämnas till regeringen, med kopia till myndigheten, senast en månad efter det att myndigheten lämnat sin årsredovisning.

Revisionsberättelsen innehåller fem separata uttalanden. De tre första uttalandena handlar om årsredovisningen och om årsredovisningen är upprättad enligt gällande regelverk, om den ger en rättvisande bild och om resultatredovisningen är förenlig med övriga delar i årsredovisningen. Uttalande fyra avser granskningen av ledningens förvaltning och omfattar ledningens efterlevnad av tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Det femte uttalandet gäller för de myndigheter som följer förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll:

  • Att årsredovisningen är upprättad enligt gällande regelverk
    Med detta uttalande bedömer vi om myndigheten har upprättat årsredovisningen enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten.
  • Att årsredovisningen ger en rättvisande bild
    Uttalandet avser om myndigheten har gett en rättvisande bild i årsredovisningen vad gäller myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per 31 december.
  • Att resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningen
    Detta uttalande handlar om resultatredovisningen och om den är förenlig med och stödjer en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet.
  • Att ledningens förvaltning följer vissa regelverk
    Uttalandet avser om myndigheten har använt anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
  • Ledningens bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande
    Vi uttalar oss om det framkommit något som skulle tyda på att ledningen i sin bedömning av intern styrning och kontroll inte har följt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Modifierade revisionsberättelser

Om ansvarig revisor bedömer att årsredovisningen innehåller väsentliga fel modifieras ett eller flera uttalanden i revisionsberättelsen. Modifieringar i uttalanden kan göras genom reservation, genom uttalande med avvikande mening eller genom att vi avstår från att uttala oss.

Uttalande med reservation
Reservation används när revisorn bedömer att det finns ett eller flera väsentliga fel i årsredovisningen men att felen inte är genomgripande för hela årsredovisningen. Detta uttalande används också om vi inte kunnat inhämta tillräckliga eller ändamålsenliga revisionsbevis, men gör bedömningen att möjliga fel inte är genomgripande.

Uttalande med avvikande mening
Avvikande mening betyder att revisorn bedömer att det finns väsentliga fel som är genomgripande och att årsredovisningen därför inte ger en rättvisande bild.

Avstår från att uttala oss
Vi avstår från att uttala oss om revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis i granskningen och bedömningen är att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.

Upplysningar i revisionsberättelsen

En upplysning är inte en modifierad revisionsberättelse utan ska ses som en läsanvisning. Upplysningar innebär inte någon kritik från revisorn. När det är nödvändigt att fästa användarens uppmärksamhet på ett eller flera förhållanden som presenteras i årsredovisningen så skrivs en upplysning av särskild betydelse. Om det finns andra förhållanden som är relevanta för förståelsen av revisionen eller revisorns ansvar eller revisionsberättelsen så skrivs en övrig upplysning

Revisionsrapporter

När ansvarig revisor bedömer att det finns betydande brister i myndighetens interna styrning och kontroll eller i den slutliga årsredovisningen lämnas en skriftlig revisionsrapport. I revisionsrapporten beskrivs de identifierade bristerna, vilka eventuella effekter dessa kan få samt förslag på lämpliga åtgärder. Myndigheten ges möjlighet att faktagranska utkast till rapporten.

Revisionsrapporten skickas till myndighetens ledning. Om ansvarig revisor gör bedömningen att regeringen bör ta del av innehållet skickas revisionsrapporten även till berört departement.

4

Uppföljning

Uppföljning av teamets arbete

Varje team följer upp årets utförda arbete för att ta med erfarenheter och kunskaper från årets revision och för att kunna förbättra och effektivisera kommande års revision.

Årlig enkät till alla granskade myndigheter

En extern uppföljning genomförs i form av en enkät som skickas till alla myndigheter varje år. Resultatet av enkäterna sammanställs och presenteras på Riksrevisionens webbplats. Resultatet används som underlag för förbättringar.

Ansvar för den årliga revisionen av myndigheter

De tre riksrevisorerna har det yttersta ansvaret för granskningen av myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden. För varje myndighet finns en ansvarig revisor som utför granskningen på delegation från ansvarig riksrevisor. Det innebär att den ansvariga revisorn ansvarar för hela granskningen och också fattar beslut om revisionsberättelsen.

Tillsammans med sitt team planerar, genomför och kvalitetssäkrar ansvarig revisor granskningen. Beroende på bland annat myndighetens storlek varierar antalet revisorer i teamet.

Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll

Riksrevisionen kvalitetssäkring består av flera delar.

  • Ett gemensamt metodstöd i form av handledningar och utbildningar.
  • En löpande kvalitetssäkring av granskningen av ett antal myndigheter som bedöms vara väsentliga i granskningen av Årsredovisning för Staten. Det innebär att en erfaren kollega stöttar den ansvarige revisorn och gör en objektiv värdering av teamets bedömningar och slutsatser innan beslut om revisionsberättelsen.
  • En kvalitetskontroll utförs i efterhand varje år av ett antal ansvariga revisorer. Den syftar till att följa upp om revisionen har utförts enligt god revisionssed.
  • En kollegial avstämning sker när ansvarig revisor överväger att lämna en modifierad revisionsberättelse och vid principiellt viktiga revisionsfrågor. Fallen diskuteras av ett internt kvalitetsråd som lämnar en bedömning till den ansvariga revisorn. Detta är även en funktion som bidrar till att iakttagelser bedöms på ett likartat sätt av de ansvariga revisorerna.
  • I de fall en revisionsberättelse ska modifieras informeras riksrevisorn.

Kostnad för den årliga revisionen

Riksrevisionen fakturerar en timkostnad för den årliga revisionen. Den granskade myndigheten får information om den planerade timbudgeten för genomförandet av den årliga revisionen. I de fall vi upptäcker fel eller brister som medför betydande extraarbete, kan den samlade kostnaden bli högre än vad myndighetsledningen tidigare informerats om.

Uppdaterad: 12 mars 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection