Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Effektivitetsrevision steg för steg

I effektivitetsrevisionen granskar vi hur effektiv den statliga verksamheten är. Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Vi använder vetenskapliga metoder i arbetet och utgångspunkten för våra bedömningar är framförallt riksdagens beslut, mål och uttalanden. En granskning pågår under cirka ett år och resulterar i en granskningsrapport.

Två revisorer i samtal kring en granskningsrapport, kontorsmiljö.

Effektivitetsrevisionen har oftast ett bakåtblickande fokus. Vi granskar och bedömer effektiviteten i olika verksamheter och lämnar rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter. Syftet är att åstadkomma förbättringar och säkerställa att staten, med hänsyn till allmänna samhällsintressen, får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Våra granskningar föregås av omvärldsbevakning som ger oss kunskap om faktiska förhållanden och pågående förändringar inom de områden vi granskar. Omvärldsbevakningen skapar också legitimitet och ger stöd när det gäller att förklara riksrevisorernas prioriteringar och val av olika granskningar.

Att ta fram granskningsförslag är startpunkten i den process som leder fram till våra granskningsrapporter. En granskning inleds med att ansvarig riksrevisor fattar beslut om att inleda en granskning. Det görs genom att ta fram ett granskningsupplägg, som bland annat syftar till att precisera frågeställningar och säkerställa metoder för att besvara granskningsfrågorna. Därefter fattar riksrevisor beslut om att ta fram en granskningsrapport och det huvudsakliga granskningsarbetet genomförs. Granskningen avrapporteras sedan i en rapport som överlämnas till riksdagen.

Utgångspunkter

Enligt lagen (2002:1022) om statlig revision ska effektivitetsrevisionen ha följande utgångspunkter:

  • främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet,
  • främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser,
  • huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse.

Alla granskningsförslag utgår från en sammanvägd bedömning av relevans, väsentlighet, mervärde, tajming och genomförbarhet.

Med relevans menas till exempel att det finns indikationer på att verksamheten är ineffektiv. Kriteriet avser också om frågan har stor påverkan på statsbudgeten, innebär offentligfinansiella risker eller är principiellt viktig.

Med väsentlighet kan avses verksamheter som hanterar stora ekonomiska eller andra värden.

Med mervärde menas att granskningen ska kunna tillföra ny information jämfört med tidigare kunskapsläge. När i tiden en granskning genomförs och publiceras kan vara viktig både för själva genomförandet och för att resultaten ska kunna nyttiggöras på ett bra sätt. Risker för genomförandet av en granskning ska bedömas, exempelvis vad gäller sekretesshantering och datakvalitet.

1

Inledning

Information till de som granskas

Riksrevisionen granskar statliga verksamheter, insatser eller åtaganden. När en granskning inleds tar Riksrevisionen kontakt med företrädare för de som granskas, vanligen regeringen och regeringskansliet, statliga förvaltningsmyndigheter, statliga stiftelser eller statliga bolag. Vid den inledande kontakten informerar Riksrevisionen om granskningens inriktning och avgränsningar, tidplan och eventuella sekretessbestämmelser som kan komma att påverka granskningen.

Kontaktperson

De aktörer som direkt berörs av granskningen utser en kontaktperson för Riksrevisionen. Kontaktpersonen bistår med att tillhandahålla material och i förekommande fall hänvisa till rätt person, så att Riksrevisionen skyndsamt får tillgång till den information som vi bedömer krävs för granskningen.

2

Genomförande

Informationsinsamling

Tillgång till relevanta uppgifter och upplysningar är en förutsättning för att granskningen ska kunna genomföras på ett bra sätt. Därför är det reglerat i 13 kap. 7§ andra stycket regeringsformen att statliga myndigheter ska lämna Riksrevisionen den hjälp och de uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen begär för granskningen. De som granskas ska också bidra genom att informera Riksrevisionen om eventuellt ytterligare material eller information. Inom ramen för granskningen kan Riksrevisionen exempelvis genomföra intervjuer, dokumentstudier, aktgranskningar och analysera registerdata.

Information om att en granskningsrapport ska tas fram

När riksrevisorn har beslutat att ta fram en granskningsrapport informeras företrädare för de som granskas. Då informeras även om eventuella förändringar i granskningens inriktning och tidplan. Om granskningen avslutas utan att en granskningsrapport ska tas fram så informerar Riksrevisionen även om detta.

Faktagranskning

Innan granskningsrapporten publiceras får de som granskats möjlighet att faktagranska och lämna eventuella synpunkter på rapportutkast. Det är en viktig del i strävan mot öppenhet gentemot de som granskas och i enlighet med de internationella revisionsstandarder som Riksrevisionen följer. I den slutliga rapporten kommer att framgå att rapporten har faktagranskats av de som är föremål för granskningen.

Det är viktigt att observera att rapportutkast som överlämnas för faktagranskning är arbetsmaterial och är därför inte ska betraktas eller hanteras som allmän handling innan den slutliga rapporten publiceras.

3

 Publicering

Information om granskningen före publicering

Ledningarna för de som granskas erbjuds möjlighet att få en muntlig presentation före publicering av rapporten.

Publicering

En granskningsrapport offentliggörs och publiceras i normalfallet kl. 08:00 genom utskick av pressmeddelande och publicering av rapporten på Riksrevisionens webbplats.

En timme före publicering skickar Riksrevisionen rapporten och pressmeddelandet till företrädare för de som granskats (generaldirektör/vd, eventuell styrelseordförande, kontaktpersoner samt pressansvarig), rapporten skickas även till dessa med post. På publiceringsdagens morgon budas granskningsrapporten till riksdagen och senare distribueras den enligt en fastställd sändlista och till andra intressenter som bedöms ha intresse av rapporten.

Information om granskningen efter publicering

Riksrevisionen erbjuder en muntlig presentation av granskningen till utskott i riksdagen. Vi presenterar också gärna rapporten för de aktörer som berörts av granskningen. Ibland presenterar Riksrevisionen också rapporter på konferenser, seminarier, webbinarier och liknande arrangemang.

4

Efter granskning

Överlämning till riksdagen

Riksrevisionen överlämnar sina granskningsrapporter till riksdagen för behandling. Regeringen ska inom fyra månader (juli och augusti oräknade) lämna en skrivelse till riksdagen och redovisa vilka åtgärder de har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riksrevisionens granskning.

Behandling av ärendet i riksdagen

När regeringens skrivelse inkommit till riksdagen lämnas den till utskottsbehandling. Enskilda riksdagsledamöter kan väcka motioner med anledning av regeringens skrivelse. Utskottet föreslår i ett betänkande vilket beslut utskottet anser att riksdagen ska fatta med anledning av skrivelsen, granskningsrapporten och de motioner som väckts. Utskottet kan också föreslå att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. När utskottet är färdig med sin behandling av ärendet fattar riksdagen beslut.

Uppföljning

Efter avslutad granskning skickar Riksrevisionen en enkät till de som granskats (regeringskansliet undantaget) för att ta reda på hur de uppfattat olika aspekter av granskningen. Det handlar bland annat om Riksrevisionens kommunikation under granskningen, vår kunskap om den granskade verksamheten och om nyttan av våra rekommendationer. Syftet med uppföljningen är att kontinuerligt förbättra och utveckla vårt arbete och våra relationer.


Uppdaterad: 09 oktober 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?