Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2)
Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut, samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansöker om bidrag är otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar att fonden ersätts med ett mer robust system för hantering av arv efter personer utan arvingar och testamente.
Sammanfattning
Riksrevisionens granskning visar att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. De brister som vi funnit i granskningen i kombination med det faktum att tiden sprungit ifrån själva förutsättningarna för systemet med en fristående arvsfond medför att vi bedömer att en process bör inledas med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden. En helt ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras, bör tas fram.
Riksrevisionen har inte granskat alla delar av Allmänna arvsfondens verksamhet. Det vi har funnit i de delar vi har granskat medför ändå att vi drar den övergripande slutsatsen att ett nytt system för hur arven efter avlidna personer utan arvingar eller testamente bör tas fram och ersätta Allmänna arvsfonden. En rimlig utgångspunkt för en sådan nyordning är att arven hanteras inom statens budget.
Riksrevisionen bedömer att ansökningarna om projektbidrag från Allmänna arvsfonden ofta omfattar en överdriven bemanning och budget. Kammarkollegiets handläggning av ansökningarna innebär att man för en extensiv dialog med den sökande organisationen om design, bemanning och budget. Förfarandet lämnar hjälp till den sökande, men innebär också att sökande organisationer vet att den budget de ansöker om blir utgångspunkten för en dialog. Riksrevisionen gör bedömningen att det första budgetäskandet från sökande organisation ofta i det närmaste kan ses som ett förhandlingsbud. Eftersom det råder låg konkurrens om bidragspengarna riskerar långa, coachande dialoger om projektansökans utformning leda till dålig hushållning med arven efter de avlidna.
Kammarkollegiets kontroll av organisationer som söker projektbidrag är inte tillräckligt effektiv när det gäller att upptäcka organisationer som saknar kapacitet att driva stora projekt eller är oseriösa. Därför upptäcks många fel senare – i kontrollen av pågående projekt. Riksrevisionens granskning visar att konsekvenserna för den som gör allvarliga fel inte är tillräckligt kännbara. Det medför att kontrollens preventiva effekt är för låg. Riksrevisionens kontroller av ett eget riskurval fann fler och allvarligare fel än Kammarkollegiets, framför allt i form av dubbla anställningar och närståendesituationer.
Riksrevisionens granskning visar att det finns en historik av ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och demokratihotande brottslighet bland anställda och firmatecknare i pågående arvsfondsprojekt. Både projektaktiva personer och själva organisationerna som fått projektbidrag ur Allmänna arvsfonden är dessutom kraftigt överrepresenterade i penningtvättsregistret. Detta innebär förstås inte per automatik att de också har använt arvsfondsbidraget på ett brottsligt sätt, men det är allvarligt om personer med ett brottsligt förflutet söker sig till och tilldelas bidrag från Allmänna arvsfonden. Förhållandet är en indikation på att bidragen kan komma att användas i olagliga syften, vilket är extra allvarligt då det rör sig om arven efter avlidna personer.
Även om kontrollen skulle stärkas och lagändringar skulle möjliggöra utökade kontrollmöjligheter för Kammarkollegiet så är det ändå Riksrevisionens bedömning att det finns för mycket pengar att dela ut i förhållande till angelägna projekt. Detta hänger i sin tur ihop med bidragsvillkoren. De senaste tio åren har fondens intäkter överstigit utgifterna och antalet bidragsansökningar har inte ökat i tillräcklig utsträckning för att vända den utvecklingen. En sådan bestående obalans är inte hållbar.
Mot denna bakgrund bedömer Riksrevisionen att regeringen behöver ta steg med sikte på en ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras ändamålsenligt, effektivt och med respekt för de avlidna. Riksrevisionens granskning visar att motsvarande arv i flera jämförbara länder tillfaller staten och att statens budget, med den demokratiska beslutsprocess som omgärdar den, anses bättre lämpad för en effektiv prioritering mellan olika behov i samhället.
Riksrevisionens rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente införs, förslagsvis inom statens budget. Att utreda och utforma hur ett sådant nytt system ska se ut kan ta tid, och under den tiden behöver dagens system förbättras i flera avseenden. Vi lämnar därför ytterligare ett antal rekommendationer som behövs för att avhjälpa bristerna i dagens system.
Rekommendationer till regeringen
- Inled en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden. Ta fram en ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt med respekt för de avlidna.
- Intensifiera arbetet för att myndigheter i sin bidragsgivning inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet. Det behövs bland annat lagstiftning som reglerar gemensamma demokrativillkor och större möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.
- Ge uppdrag åt lämplig myndighet att upprätta ett företrädarregister för ideella föreningar som uppbär offentliga bidrag, där föreningens styrelseledamöter, firmatecknare och revisorer registreras.
- Säkerställ att lämplig myndighet inrättar en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.
Rekommendationer till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen
- Arbeta för att förbättra hela kedjan från handläggning och kontroll av ansökningar, till utformandet av beslutsunderlag och besluten om projektbidrag.
- Förbättra förkontrollen, framför allt genom att upprätta en förteckning över firmatecknare, kontrollera dessas identitet och folkbokföringsadress samt att de inte har skulder eller näringsförbud.
- Utred vilka möjligheter det finns att direkt från ansökande organisationer ta in och hantera deklarationsuppgifter och utdrag från skattekonto.
- Upprätthåll ett väldimensionerat slumpurval i kontrollen av pågående projekt och utbetalda bidrag. Förbättra riskanalysen genom en förteckning över firmatecknare och anställda i arvsfondsprojekt.
- Bedöm begångna fel hårdare, med mer kännbara konsekvenser, så att kontrollsystemet blir mer preventivt. Utnyttja i högre utsträckning möjligheten till återkrav för grövre förseelser.
- Överväg en centralt upphandlad redovisningstjänst för alla projekt som uppbär finansiering från Allmänna arvsfonden.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).