Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten (RiR 2021:30)

Ekobrottsmyndigheten ska bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten. Dåliga yttre förutsättningar och bristande intern styrning försämrar dock möjligheterna att arbeta effektivt. Riksrevisionen rekommenderar nu åtgärder för att förbättra effektiviteten.

Inom den organiserade brottsligheten används ofta avancerade former av ekonomisk brottslighet. Varje år beräknas staten gå miste om miljardbelopp som en konsekvens av detta. Genom att bekämpa den ekonomiska brottsligheten kan staten effektivt även motverka den organiserade brottsligheten i stort. Ekobrottsmyndigheten (EBM) inrättades 1998 för att arbetet mot den ekonomiska brottsligheten skulle bli prioriterat och mer effektivt.

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i EBM:s arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet. Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt. Bland annat handlar det om att EBM behöver utveckla sin interna styrning och informationsdelning. Problemen förstärks av att regeringen inte skapat vissa yttre förutsättningar som EBM behöver. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att regeringen och EBM i väsentliga delar inte sett till att de effektivitetsvinster som är syftet med EBM tillvaratas.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att genomföra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion. Regeringen bör även klargöra ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamheten samt se till att den har rättsliga förutsättningar för att kunna arbeta effektivt. Vidare rekommenderar Riksrevisionen EBM att bland annat dimensionera fördelningen av resurser utifrån verksamhetsområdenas och kamrarnas olika behov. EBM bör också sammanställa och dela den kunskap som finns inom EBM om organiserad ekonomisk brottslighet.