Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16)

Riksrevisionens senaste granskning visar att många av Kriminalvårdens anstalter inte använder sina resurser effektivt. Små anstalter samt slitna och omoderna lokaler är några av förklaringarna. Eftersom Kriminalvården inte samlar in nödvändiga data har detta pågått oupptäckt under många år.

Svensk kriminalvård är bland de dyraste i Europa. För närvarande är det också svårt att få anstalternas resurser att räcka till för att bedriva verksamheten utifrån de krav och mål som finns.

I en granskning av effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter framkommer att den kan förbättras på flera områden. Det finns ett genomsnittligt effektiviseringsutrymme på runt 20 procent. Dock skiljer sig förbättringspotentialen åt mellan anstalterna. Strukturella faktorer, till exempel vilken verksamhet anstalternas lokaler byggdes åt från början eller om lokalerna underhållits väl, är bidragande orsaker till variationen.

Storleken på en anstalt påverkar dess effektivitet. Riksrevisionens beräkningar visar att det möjligen går att spara cirka en halv miljard kronor årligen om verksamheterna samlas i större enheter. Förbättrade processer för erfarenhetsutbyte och spridning av arbetssätt, samt bättre möjligheter till uppföljning skulle också bidra till en bättre effektivitet.

Riksrevisionen rekommenderar Kriminalvården att intensifiera arbetet med att göra anstalterna större och färre och att utveckla rutiner för systematisk datainsamling för att möjliggöra systematisk uppföljning av anstalternas effektivitet.