Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar (RiR 2018:11)

Läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Detta riskerar bland annat att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert när sjuka ansöker om ersättning, visar Riksrevisionens senaste granskning.

Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser vanligast vid sjukskrivning i Sverige. Läkarintyget är ett centralt underlag i dessa ärenden. Läkare har dels ett medicinskt uppdrag att ställa diagnos och ge behandling, dels ett försäkringsmedicinskt uppdrag att bedöma arbetsförmåga och utfärda medicinska underlag, till exempel läkarintyg. Försäkringskassan utreder sjukskrivningsärenden och fattar beslut om rätten till sjukpenning. Riksrevisionen har granskat processen för bedömning av arbetsförmåga med fokus på läkares försäkringsmedicinska uppdrag.

Riksrevisionens samlade bedömning är att processen för att bedöma arbetsförmåga i sjukskrivning vid psykiatriska diagnoser har påtagliga brister gällande tydligheten i de krav och förväntningar som ställs på läkare. Riksrevisionens granskning visar att primärvårdsläkarna har betydande svårigheter att beskriva funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar vid psykiatriska diagnoser på det sättet som det efterfrågas inom sjukskrivningsprocessen.

Givet svårigheterna som har framkommit i granskningen bedömer Riksrevisionen att det finns risk att regelverket för sjukförsäkringen inte tillämpas på ett likformigt och rättssäkert sätt. Därmed finns risk att sjukskrivningsprocessen inte säkerställer regeringens mål för sjukförsäkringen, nämligen att rätt ersättning ges till rätt person och att individen förstår Försäkringskassans beslut.