Nationell plan för transportinfrastruktur
Riksrevisionen genomför just nu en granskning av statens planering av transportinfrastruktur i nationell plan. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i december 2023.
Bakgrund
Statens investeringar i järnvägar, vägar och annan infrastruktur samlas i den nationella planen för transportinfrastruktur. Planen är på tolv år, men uppdateras vart fjärde år. Trafikverket tar fram underlag och utformar ett förslag till regeringen som sedan fattar beslut. Nationell plan för åren 2022–2033 omfattar 799 miljarder kronor. Av detta går 437 miljarder kronor till investeringar, resten går till så kallade vidmakthållande åtgärder i form av reparationer och underhåll.
Det finns indikationer på att många av de åtgärder som väljs ut till nationell plan inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Till exempel visar Trafikverkets egna beräkningar att åtgärderna i nuvarande plan i genomsnitt bara ger 70 kronor tillbaka i samhällsekonomiska nyttor (ökad tillgänglighet, förbättrad säkerhet, minskade utsläpp etc) per spenderad hundralapp. Trafikverket konstaterar samtidigt att ett stort antal samhällsekonomiskt mycket lönsamma nya vägar och järnvägar har valts bort.
För den nuvarande nationella planen gör Trafikverket bedömningen att åtgärderna minskar trafikens klimatutsläpp med 1 procent till 2040, jämfört med om planen inte genomförs. Samtidigt blir de negativa klimateffekterna av själva byggandet betydligt större än minskningarna inom trafikens utsläpp. Även effekterna på trafiksäkerheten bedöms vara små.
Tidigare granskningar från Riksrevisionen har visat på brister i kostnadskontroll och transparens i planering och genomförande av stora infrastrukturprojekt. För de åtgärder som finns med i 2022 års nationella plan har kostnaden ökat med 106 miljarder kronor, eller med 33 procent, sedan föregående plan beslutades år 2018.
Syfte
Granskningen ska svara på om investeringarna i nationell plan för transportinfrastrukturen effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen nås. Granskningen gäller de nationella planer som fastställts 2014, 2018 och 2022 – med störst fokus på 2022. Granskningen omfattar inte anslaget för vidmakthållande.
Så genomförs Riksrevisionens granskningar
Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser, där vi i en förberedande fas utformar granskningen samt planerar tid och resurser. I den senare fasen genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).