Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26)

Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft relativt stor betydelse för att hushållen i lägre utsträckning efterfrågar svarta hantverkartjänster jämfört med för 20 år sedan. Det är dock svårt att mer precist avgöra rotavdragets effekt på svartarbetet eftersom det av naturliga skäl inte finns fullständig kunskap om svartarbetets omfattning. På basis av de uppgifter som ändå finns tillgängliga framstår dock statens kostnader för rotavdrag som väl stora i förhållande till de effekter som uppnås mot svartarbete. Det kostar staten mycket att åstadkomma den minskning av svartarbetet som nu uppnås.

Samtidigt som hushållen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster, har användningen av svarta löner ökat inom byggindustrin. Utvecklingen är särskilt framträdande bland små byggföretag som också utför huvuddelen av alla rottjänster. Det innebär att många rottjänster som hushållen uppfattar som vita i konsumentled i själva verket betalas med svarta löner i något eller flera led bortom konsumentledet. Därtill har problemen med arbetslivskriminalitet ökat kraftigt i byggindustrin. Riksrevisionen bedömer att andra insatser än rotavdraget krävs för att motverka den typ av svartarbete och annan brottslighet som nu finns i flera av rotföretagen och i andra delar av byggindustrin.

Granskningen visar att rotavdraget har låg träffsäkerhet och därmed endast i begränsad utsträckning kan bidra till att öka arbetsutbudet för de hushåll som gör rotavdrag. Det beror bland annat på att en tredjedel av hushållen som använder rotavdrag är pensionärer, personer som inte förvärvsarbetar eller personer i hushåll med mycket höga inkomster. För många hushåll är det dessutom svårt att utföra arbetet själv, eftersom flera av de tjänster som de får göra rotavdrag för kräver relativt hög grad av specialkunskap. Sammantaget betyder det att en stor del av tjänsterna med rotavdrag hade köpts på marknaden även om rotavdraget inte funnits och att endast en begränsad mängd extratid frigörs till marknadsarbete.

Vidare tyder Riksrevisionens statistiska undersökning på att hushåll med möjlighet att göra rotavdrag inte har ökat sina arbetsinkomster. Sammantaget pekar resultaten på att rotavdraget inte leder till att användarna av rotavdrag ökar sitt arbetsutbud i någon nämnvärd omfattning.

År 2023 var subventionsgraden 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms och det maximala avdragsbeloppet 50 000 kronor per person. Kostnaderna för rotavdraget bör anpassas efter den effekt som uppnås mot svartarbete, eftersom det inte bedöms ha någon betydande effekt på köparnas samlade arbetsutbud. För att minska statens kostnader är det effektivt att sänka det maximala avdraget per person.