Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Kvalitetsavgifter och regressrätt – statens insatser för att motverka tågförseningar (RiR 2022:27)

Kvalitetsavgifter och regressrätt infördes för att motverka förseningar inom järnvägstrafiken. Riksrevisionens granskning visar att antalet förseningar trots det inte har minskat totalt sett, och att det bland annat beror på brister i styrmedlens konstruktion.

Klocka på järnvägsperrong.

Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat om de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar. Riksrevisionen har också granskat regeringens styrning och uppföljning av dessa styrmedel samt styrmedlens påverkan på Trafikverkets arbete med att motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade tågförseningar.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att styrmedlen saknar vissa förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka tågförseningar. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i orsakskodningens kvalitet, styrmedlens utformning och Trafikverkets arbete som gör att styrmedlen inte skapar tillräckliga incitament och styrande effekt för att effektivt motverka tågförseningar.

Riksrevisionens granskning visar att det finns brister i utformningen av både kvalitetsavgifts- och regressystemet som kan påverka styrmedlens effektivitet. Tågförseningarna har totalt sett inte minskat sedan införandet av styrmedlen. De sammanlagda driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningarna har inte heller minskat sedan införandet. Riksrevisionens granskning visar också att det förekommer brister i orsakskodning och kvalitetssäkring av förseningsorsaker, vilket gör att utbetalningar inom båda styrmedlen blir felaktiga och att planering, prioritering och genomförande av förebyggande åtgärder inte görs på det mest effektiva sättet.

Båda styrmedlen har brister som påverkar deras effektivitet. Det är inte säkerställt att kvalitetsavgifterna uppnår önskad styreffekt eftersom utformningen av avgiftsmodellen inte beaktar målen för punktlighet och förseningar. Det är dessutom inte klart att målen för punktlighet och förseningar ligger på en samhällsekonomiskt effektiv nivå. Utformningen av avgiftsmodellen är inte heller baserad på en analys av vad avgifternas strukturer och nivåer har för effekter på punktlighet eller förseningar. Järnvägsföretagen betalar inte heller kvalitetsavgifter för alla sina förseningar, vilket också påverkar styrmedlets effektivitet. Riksrevisionen konstaterar också att regressystemet inte är kostnadseffektivt och har svag styreffekt. Trafikverkets administrativa kostnader för regressystemet är stora på grund av mycket manuellt arbete. Vissa förseningar som egentligen ger järnvägsföretagen rätt till regressersättning faller utanför systemet eftersom det stora manuella arbete som företagen måste lägga ner i ansökningsprocessen ibland gör det ekonomiskt ointressant för dem att ansöka. Många förseningar som drabbar godsoperatörer faller också utanför systemet eftersom dess utformning bara ger godsoperatörerna rätt till ersättning för en mindre del av de kostnader som de kan drabbas av. Kostnadsansvaret för regressutbetalningarna är inte heller fördelat på de verksamhetsområden inom Trafikverket som är ansvariga för respektive störningar.

Riksrevisionen bedömer att incitamentsstrukturen inom Trafikverket inte i tillräcklig utsträckning kopplar kostnadsansvaret för utbetalningar av kvalitetsavgifter och regressersättning till den verksamhet som ansvarar för störningen. Kostnadsansvaret för kvalitetavgiftsutbetalningar för förseningar belastar visserligen de ansvariga verksamhetsområdenas interna budgetar, men kostnadsansvaret för kvalitetsavgiftsutbetalningar för tåginställelser och för regressutbetalningar belastar Trafikverkets centrala budget.

Granskningen visar också att styrmedlen inte har någon stor påverkan på Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att minska driftlednings- och infrastrukturrelaterade störningar. Trafikverket och branschens gemensamma punktlighetsmål om 95 procent, och dess uttryck i förseningstider, samt Trafikverkets interna mål för förseningstider, saknar koppling till styrmedlen. Kostnaderna för styrmedlen påverkar inte Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för infrastrukturrelaterade förseningar i någon större utsträckning. När det gäller de driftledningsrelaterade förseningarna genomför Trafikverket inga analyser, vare sig av de kostnader som dessa förseningar orsakar inom kvalitetsavgifts- och regressystemen, eller av förseningarna som sådana. Vidare kan de driftledningsrelaterade förseningarna som orsakas av en trafikledares prioriteringsbeslut vara nödvändiga att orsaka för att minska de totala förseningarna i järnvägssystemet som helhet. Trafikverket betalar dock kvalitetsavgifter för alla dessa prioriteringsbeslut, vilket skapar incitament för att minska dessa förseningar. Detta innebär att incitamenten gällande dessa förseningar är otydliga och gör att Trafikverket betalar kvalitetsavgifter även om prioriteringsbesluten var välgrundade. Det görs dock inga analyser av hur många av besluten som har varit välgrundade. Det är därmed oklart om prioriteringsbeslutens kvalitet är så hög som möjligt.

Det saknas systematiska utvärderingar av vidtagna åtgärders effekter på förseningar, vilket innebär att det inte går att bedöma om Trafikverkets verksamhet med förebyggande åtgärder för infrastrukturrelaterade förseningar förbättras och utvecklas på ett effektivt sätt. Riksrevisionen konstaterade i en tidigare granskning att Trafikverket saknar tillräckligt kunskap om anläggningens nuvarande och framtida tillstånd. Utan denna kunskap blir planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att minska förekomsten av infrastrukturrelaterade störningar mindre effektiv.

Regeringen har gjort en uppföljning av kvalitetsavgiftssystemet men inte av regressystemet. Därmed saknar regeringen information om hur väl regressystemet fungerar och huruvida det är effektivt.

Rekommendationer

Till regeringen

  • Gör en uppföljning och översyn av regressystemets kostnadseffektivitet och styreffekt. Om det saknas förutsättningar för att förbättra styrmedlets kostnadseffektivitet och styreffekt bör regeringen överväga att föreslå riksdagen att lägga ner regressystemet för inrikes trafik.

Till Trafikverket

  • Gör en analys för att ta fram en samhällsekonomiskt effektiv nivå för järnvägens punktlighet och förseningar. Denna analys bör utgöra ett underlag vid utformande av kvalitetsavgifternas strukturer och nivåer så att styrmedlet skapar tillräckliga incitament för aktörerna att minska sina störningar.
  • Utveckla metoder och arbetssätt för att registrera orsakskoder för järnvägsföretagens följdförseningar. Ta också fram en plan för att på ett säkert sätt successivt införa kvalitetsavgifter för järnvägsföretagens följdförseningar.
  • Säkerställ att kvaliteten på trafikledarens prioriteringsbeslut blir så hög som möjligt och tydliggör incitamenten i kvalitetsavgiftsystemet kopplat till hanteringen av förseningar som är orsakade av prioriteringsbeslut.
  • Utveckla planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att bättre motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar. Detta arbete bör inkludera en grundläggande analys av förseningsorsaker, beaktande av Trafikverkets kostnader för kvalitetsavgifter och regressrätt och systematiska utvärderingar av genomförda åtgärder.

Uppdaterad: 26 mars 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?