Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen – höga ambitioner men otillräckligt genomförande (RiR 2024:5)

Sverige skrev under FN:s barnkonvention för mer än 30 år sedan, och 2020 gjordes den till svensk lag. Riksrevisionens granskning visar att staten inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att barnkonventionen ska få genomslag i praktiken.

Sammanfattning

FN:s konvention för barnets rättigheter (barnkonventionen) har varit gällande i Sverige i över 30 år och har varit svensk lag sedan 2020. Trots det har det länge funnits utmaningar med att omsätta barnkonventionen till praktik. Riksrevisionen har därför granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen, med särskilt fokus på skolområdet. Granskningen har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolverket och Skolinspektionen.

Den övergripande slutsatsen är att statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen inte har varit tillräckligt effektiva.

Riksdag och regering har uttryckt tydliga ambitioner för att det barnrättsbaserade synsättet ska få bättre genomslag – men regeringen har inte konkretiserat ambitionerna i sin styrning av myndigheter eller gentemot kommuner och regioner. Följden är att det blir otydligt för myndigheter och andra aktörer vad regeringen vill uppnå och vad aktörerna förväntas förändra, vilket i sin tur medför en risk för att deras barnrättsarbete nedprioriteras. Detta syns i granskningen i att skolmyndigheterna tillämpar ett barnrättsperspektiv i olika utsträckning och att delar av utvecklingsarbetet på Skolverket har stannat av. Granskningen visar också att det finns brister i barnrättsperspektivet i underlag till vissa lagförslag på skolområdet. Riksrevisionen bedömer att regeringen behöver bli tydligare och mer samordnad i sin styrning för att barnkonventionen ska få bättre genomslag i praktiken.

Granskningen visar att det finns brister i Barnombudsmannens rapporter och att arbetet med rättspraxis behöver utvecklas. Flera av Barnombudsmannens rapporter till regeringen innehåller slutsatser som är svåra att härleda och förslag som är otillräckligt motiverade. Riksrevisionen bedömer att rapporterna därför inte blir ett användbart underlag för att driva på genomförandet av barnkonventionen.

Barnombudsmannen samlar in rättspraxis om barnkonventionen i en databas i syfte att följa och analysera rättsutvecklingen. Men de avgränsningar som gjorts i detta arbete medför en risk för att databasen endast ger en begränsad bild av rättsutvecklingen, och otillräcklig vägledning för aktörer som söker stöd i tillämpningen av barnkonventionen. Det går därför att ifrågasätta om avgränsningarna är ändamålsenliga och om databasen som arbetsform är effektiv.

Barnombudsmannen har inte genomfört sin lagenliga uppgift om att sammanställa statistik om barns och ungas levnadsvillkor sedan 2021. Regeringen behöver förtydliga behovet av statistiken och se över ansvaret för genomförandet.

Granskningen visar att skolmyndigheterna tillämpar barnrättsperspektivet i olika utsträckning i sina verksamheter. Detta trots att de på flera sätt verkar för samma ändamål och målgrupper. Möjliga förklaringar till skillnaderna handlar bland annat om att det råder delade meningar kring barnkonventionens mervärde i förhållande till skollagstiftningen, att konkurrerande arbetsuppgifter begränsar barnrättsarbetet och att skolmyndigheternas uppdrag skiljer sig åt. Riksrevisionen bedömer att SPSM tillämpar ett barnrättsperspektiv jämförelsevis systematiskt, medan Skolverket och Skolinspektionen bör stärka barnrättsperspektivet i sina processer och beslut.

Rekommendationer

Till regeringen

  • Säkerställ en tydlig och samordnad styrning och uppföljning av genomförandet av barnkonventionen, i syfte att främja ett fortlöpande barnrättsarbete bland prioriterade aktörer och verksamheter.
  • Vidta åtgärder för att säkerställa ett barnrättsperspektiv i lagstiftningsprocessen, till exempel genom att inkludera tydligare instruktioner om att och hur barnrättsperspektivet ska beaktas och redovisas i utredningar och propositioner.
  • Följ upp om Barnombudsmannens arbete med att samla rättspraxis i en databas är ändamålsenligt i förhållande till syftet.
  • Förtydliga behovet av sammanställd statistik över barn och ungas levnadsvillkor, och se över hur ansvaret för uppgiften bör fördelas.

Till Barnombudsmannen

  • Stärk den analytiska kvaliteten i arbetet med att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen, i syfte att förstärka de rapporter och förslag som lämnas till regeringen.
  • Analysera om de nuvarande formerna för arbetet med att samla in rättspraxis i en databas är ändamålsenliga i förhållande till syftet.

Till Skolverket och Skolinspektionen

  • Vidta åtgärder för att stärka och synliggöra barnrättsperspektivet i interna processer och i viktigare ärenden och beslut. I det bör ingå att tydliggöra när barnkonsekvensanalyser bör göras, vad de bör omfatta samt hur de bör redovisas.

Uppdaterad: 26 mars 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?