I väntan på vård – ineffektiv statlig styrning för kortare köer (RiR 2023:12)
Regeringen har gjort flera satsningar för att korta väntetiderna inom vården. Riksrevisionens granskning visar att satsningarna haft små effekter, och att väntetiderna fortfarande är långa.
Sammanfattning
Långa väntetider har länge varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård. Riksrevisionen har därför granskat statens styrning genom vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp (SVF). Den övergripande slutsatsen är att styrmedlen på många sätt inte är effektiva för att korta väntetider. För SVF har dock vissa delar av styrningen fungerat bättre. Styrmedlen riskerar också att leda till undanträngning av patienter med större vårdbehov och till resursineffektiv cancerutredning.
Vårdgarantin är visserligen etablerad som norm, men de kontinuerligt försämrade väntetiderna tyder på att det är ett ineffektivt styrmedel för att korta väntetider till vård – trots att tidsgränserna är lagreglerade.
Kömiljarden 2009–2014, totalt cirka 6 miljarder kronor från staten, hade en kortvarig effekt på väntetiderna vid införandet, men det är oklart om effekten berodde på en reell produktionsökning av vård eller på administrativa åtgärder, som rensade väntelistor. Det är även oklart om prestationsersättning som styrmedel har effekt på sikt. Därför är det viktigt att regeringen följer upp effekterna av den nya kömiljarden som inleddes 2019.
SVF, totalt cirka 3,6 miljarder kronor från staten, har lett till kortare väntetider för flera cancerdiagnoser. SVF stimulerar till verksamhetsutveckling, vilket kan leda till kortare väntetider. Men de regionala skillnaderna i väntetider inom cancervården kvarstår. För att SVF ska få större genomslag är det viktigt att regionernas ledning prioriterar SVF.
Riksrevisionen bedömer att styrmedlen riskerar att leda till undanträngning. Vårdgarantins tidsgräns på tre dagar till medicinsk bedömning i primärvården är en så pass kort tid att det finns risk för att personalen inte hinner prioritera patienter med större vårdbehov. För SVF riskerar ledtidsmålen från välgrundad misstanke om cancer till behandling att leda till undanträngning om de är för ambitiöst utformade. Granskningen har visat att det finns tecken på att SVF lett till undanträngning, till exempel av patienter med godartad prostataförstoring och njursten.
SVF riskerar också att leda till att patienter utreds för cancer i onödan, om kriterierna för välgrundad misstanke om cancer är för breda. Det skulle innebära risk för resursineffektiv vård, undanträngning och att patienter oroas i onödan.
Vårdgarantin, kömiljarden och SVF har bidragit till att få igång väntetidsregistreringen. Den nationella statistiken har dock fortfarande brister i kvalitet, täckningsgrad och innehåll som gör den svår att använda till analys och uppföljning. Det saknas också kunskap om flera aspekter av väntetidsarbetets resultat, exempelvis SVF:s effekter på patienternas vårdutfall.
Det är positivt att regeringen verkat för att utöka Socialstyrelsens stödjande roll gentemot regionernas väntetidsarbete. För att öka träffsäkerheten är det viktigt att Socialstyrelsen differentierar stödet så att det anpassas till regionernas olikheter när det gäller organisation, styrning och strukturella förutsättningar.
Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer.
Till regeringen
Följande rekommendationer gäller vårdgarantin och den nya kömiljarden:
- Ge en lämplig myndighet i uppdrag att kvantitativt undersöka den nya kömiljardens effekt på vårdköer samt eventuella undanträngningseffekter.
- Förläng vårdgarantins tre dagar till bedömning i primärvården till sju dagar för att minska risken för undanträngning. Förlängningen bör genomföras i kombination med att bedömningsgarantin breddas till att omfatta även tidigare kända hälsoproblem.
Följande rekommendationer gäller SVF:
- Ge en lämplig myndighet i uppdrag att studera SVF:s effekter på patienternas vårdutfall och vårdens kvalitet.
- Säkerställ att SVF:s ledtidsmål tas fram med hänsyn till övergripande prioriteringar i vården som helhet.
- Säkerställ att SVF:s kriterier för välgrundad misstanke inte leder till att onödigt många utreds för cancer. Om onödigt många utreds, bör kriterierna revideras eller primärvården ges bättre stöd i att tolka kriterierna.
Följande rekommendationer gäller regeringens väntetidsarbete i stort:
- Se till att det finns nationell väntetidsstatistik av god kvalitet och täckningsgrad, som går att använda till analys och uppföljning över tid.
Till Socialstyrelsen
- Differentiera stödet till regionernas väntetidsarbete så att det anpassas efter regionernas olika organisationer, arbetssätt och förutsättningar.
Uppföljning
Sammanfattning på engelska
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).