Statens insatser för kortare väntetider i vården
Riksrevisionen genomför just nu en granskning av statens insatser för kortare väntetider i vården. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i juni 2023.
Bakgrund
Köer och långa väntetider är en ständig utmaning i vården. Staten har sedan början på 1990-talet använt så kallade vårdgarantier för att korta väntetider till vård. En vårdgaranti innebär att regionerna garanterar patienterna maximala väntetider för kontakt med och behandling i vården. Vårdgarantin skrevs in i hälso- och sjukvårdslagen 2010, men andelen som får vänta längre än maxgränserna har sedan dess ökat markant. Situationen förvärrades ytterligare under pandemiåret 2020.
Regeringen har kompletterat vårdgarantin som styrmedel i flera steg. Under 2009 slöt regeringen en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om den så kallade kömiljarden, för att ge regionerna ekonomiska incitament att följa vårdgarantin. Under 2009–2019 har staten betalat ut totalt cirka 7,6 miljarder kronor till regionerna inom ramen för överenskommelser om kömiljarder.
Det har hela tiden funnits farhågor om att vårdgarantin och kömiljarden leder till undanträngning av sådan vård som inte omfattas av garantin, och att detta främst drabbar patienter med större vårdbehov. Sådan undanträngning skulle i så fall strida mot behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattform som hälso- och sjukvårdslagen vilar på.
År 2015 slöt regeringen en överenskommelse med SKR om så kallade standardiserade vårdförlopp inom cancervården, bland annat för att motverka befarade undanträngningseffekter av vårdgarantin och kömiljarden. Uppföljningar tyder dock på att även standardiserade vårdförlopp riskerar att leda till undanträngning av patienter med stora vårdbehov.
Syfte
Granskningen ska svara på om den statliga styrningen genom vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp bidrar till kortare väntetider utan att leda till prioriteringar i strid med den etiska plattformen.
SÅ GENOMFÖRS RIKSREVISIONENS GRANSKNINGAR
Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser, där vi i en förberedande fas utformar granskningen samt planerar tid och resurser. I den senare fasen genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).