Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov (RiR 2022:22)
Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat.
Andra format
Sammanfattning
Betyg har en avgörande betydelse för elevers framtida utbildning och karriär på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att betygssättningen i så hög utsträckning som möjligt sker på ett likvärdigt sätt.
Riksrevisionens bedömning är att förändringen i skollagen – att särskilt beakta resultat på nationella prov i betygssättningen – och Skolinspektionens regelbundna tillsyn och kvalitetsgranskning hittills har haft liten påverkan på likvärdigheten i betygssättningen, sett till avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov. Det är fortfarande stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov. Riksrevisionen bedömer därför att regeringen behöver göra mer för att öka likvärdigheten i betygssättningen.
Granskningens resultat
Riksrevisionens granskning visar att andelen elever som får ett annat betyg än resultatet på det nationella provet är störst för elever som blir underkända på proven i matematik och svenska. I ämnen där det inte finns nationella prov sätter skolor i genomsnitt högre betyg jämfört med de ämnen som har nationella prov.
Förändringen i skollagen har hittills inte haft någon tydlig påverkan på likvärdigheten i betygssättning. Riksrevisionens registeranalys för gymnasieskolan visar att avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov i matematik har minskat, men för ämnet svenska har avvikelsen i stället ökat något.
Intervjuer med lärare och rektorer i grundskolan och gymnasieskolan tyder på att den nya bestämmelsen inte har haft någon större påverkan på lärarnas arbete, utan de bedömer och betygssätter så som de alltid har gjort. De intervjuade lärarna tolkar förändringen som att de nationella proven ”ska väga tungt” i betygssättningen, men det är oklart för dem hur mycket resultaten ska beaktas i elevernas betyg.
Riksrevisionen bedömer att Skolinspektionens granskande verksamhet har liten påverkan på likvärdigheten i betygssättningen, sett till avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov. Riksrevisionens bedömning är att lagstiftningen är alltför vag för att uppnå en likvärdig betygssättning. Resultaten visar dock att myndighetens tillsyn har haft viss effekt på betygssättningen i ämnet engelska.
Utredare vid Skolinspektionen uppger att den nya bestämmelsen inte är tillräckligt konkret för att se till att lärarna tar tillräcklig hänsyn till de nationella proven i sin betygssättning. Det är omöjligt att genom den befintliga lagstiftningen komma åt avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg.
Riksrevisionen bedömer att Skolinspektionen kan förbättra sin uppföljning av skolor som fått kritik på området bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen. Genom att följa upp hur avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov utvecklas på skolor kan Skolinspektionen få en indikation på om genomförda
åtgärder har påverkat avvikelsen. I dag ska de skolor som har fått kritik inom området bedömning och betygssättning endast ge ett skriftligt svar om vilka åtgärder de har vidtagit, eller tänker vidta. Efter det bedömer Skolinspektionen om det är tillräckligt för att komma till rätta med problemen, men man följer inte upp åtgärderna.
Riksrevisionens rekommendationer
Riksrevisionen konstaterar att förändringen i skollagen inte haft någon tydlig påverkan på avvikelsen mellan betyg och resultaten på nationella prov. Riksrevisionen bedömer att förändringen är otydlig för lärare och rektorer och inte tillräckligt konkret för Skolinspektionens tillsyn. Vidare kommer inte central rättning och digitalisering av de nationella proven att åtgärda problemet. Dessa åtgärder påverkar endast rättningen av proven, inte hur betygen sätts i relation till dem. För att betygssättningen ska bli mer likvärdig behöver det göras mer.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till regeringen
- Utred hur betygssättningen kan bli mer likvärdig.
Utredningen kan ta fram och undersöka en modererande modell för att främja betygens likvärdighet och även mer rättvisa urval till högre utbildning. Utredningen kan också undersöka möjligheten att formalisera acceptabla avvikelsemått på grupp- eller skolnivå. Avvikelsemåtten kan användas i Skolinspektionens granskande verksamhet och även stödja lärare i deras bedömning och betygssättning.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Skolinspektionen
- Förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).