Fem intressanta granskningar om skola och utbildning
Inför julen tipsar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg om aktuella granskningsrapporter som belyser viktiga frågor inom skola och utbildning. Ta del av Riksrevisionens iakttagelser, som kan bidra till en mer effektiv användning av statens resurser och ge nya perspektiv på svensk utbildning.
"Frågor om skola och utbildning väcker alltid engagemang. Låt mig få uppmärksamma några av årets viktiga granskningar inom det området."
Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg
Så här i adventstider så vill jag dela några lästips
Vi på Riksrevisionen ser efter hur statens pengar används och redovisas. Alla har rätt att veta hur staten sköter sitt arbete. Du ska kunna lita på att de beslut som har fattats följs och att skattepengar används effektivt. Genom våra granskningar bidrar vi till insyn om hur statens verksamhet fungerar. Vårt mål är att den kunskapen gör skillnad för människor både nu och i framtiden.
Skolan är en central del i samhället. Staten satsar mycket pengar på skolan; elever och studenter ägnar mycket tid, många år, åt studier. Därför är det är viktigt att:
- lärare får tillgång till bästa tillgängliga kunskap om hur de kan utforma undervisningen för att förbättra elevernas kunskapsresultat
- det finns en långsiktighet i statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande
- systemet med lärarlegitimation stoppar olämpliga personer från att undervisa och minskar andelen obehöriga lärare i skolan
- urvalen till högskolan utvärderas strukturerat för att bidra till att anta de sökande som har bäst förutsättningar att klara studierna och förhindra onödiga avhopp från bristyrkesutbildningar.
I fem granskningsrapporter som vi publicerat det senaste året kan du läsa mer om våra iakttagelser och rekommendationer till regeringen och ansvariga myndigheter.
Så slå dig ner, tänd ett ljus (eller en läslampa) och ta del av våra rapporter.
Ta del av granskningsrapporterna här
Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap
Utbildningen i svenska skolor ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringens och skolmyndigheternas arbete med att säkerställa detta har flera brister.
Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser
Statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande präglas av kortsiktighet, vilket leder till en ineffektiv resursanvändning. En mer långsiktig styrning skulle förbättra möjligheterna att med nuvarande resurser nå de minoritetspolitiska målen.
Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och uppföljning
Systemet med lärarlegitimation har inte fått förväntat resultat. Det finns fortsatt en hög andel obehöriga lärare och systemet stoppar inte effektivt olämpliga personer från att undervisa, visar Riksrevisionens granskning.
Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning
Urvalssystemet till högskolan fungerar i huvudsak väl, men borde utvärderas mer strukturerat. På vissa utbildningar skulle genomströmningen kunna öka om färre studenter togs in via högskoleprovet, visar Riksrevisionens granskning.
Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar
Avhopp från bristyrkesutbildningar inom högskolan beror ofta på bristande förkunskaper och att utbildningen inte motsvarar förväntningarna, så kallade felval. Riksrevisionen rekommenderar utökad yrkesvägledning, och krav på att studenter som hoppar av informerar sitt lärosäte.